Hur många rådjur som initialt släpptes ut av privatpersoner är fortfarande okänt, men en siffra kring 60 djur har florerat. Rådjuren hämtades från vilthägn eller hade lockats in i fällor. De placerades sedan i lådor på små lastbilar eller i hästtransporter. Varje bil fick med sig fem, sex djur och det skedde under våren. Det fanns gott om mat när de släpptes i det fria.
Många år efter det att inplanteringen ägde rum lyckades tidningen Hela Gotland få en intervju med några av dem som var involverade. Få personer vill ställa upp med namn. Trots att det har gått decennier sedan rådjuren kom till ön är frågan fortfarande stekhet.
När det kom på tal att plantera in rådjur fanns det inte något gemensamt ställningstagande bland jägare, markägare eller allmänhet. Men ämnet engagerade alla.
– Det var väl bara någon syförening som inte hade synpunkter i rådjursfrågan, säger Hela Gotlands källa.
För och emot
De som var för såg ett nytt jaktbart vilt. De som var emot såg hotet mot känslig natur, grödor och skog. En hel del jägare brottades även med insikten att det inte skulle gå att ha ”rävrally” längre. Stövarna skulle behöva bli rådjursrena, pust.
I dag kan man konstatera att de som gillar att jaga rådjur har fullt upp. I avsaknad av stora rovdjur är jägare och trafik de enda allvarliga hoten mot rådjursstammen, även om en del kid tas av örn och räv eller dör i samband med slåtter.
Spillningsinventeringen 2020, som är den senaste, visar en förekomst av 9,1 rådjur per
1 000 hektar. Frivillig rapportering till Jägareförbundets avskjutningsstatistik visar att det jaktåret 2021/2022 fälldes 3 886 rådjur. Antalet skjutna djur behöver dock inte stå i proportion till förekomsten.
När rådjuren togs till Gotland i slutet av 1980-talet var det inte olagligt, men under samma tidsperiod skrev Naturvårdsverket en hemställan till regeringen om att det skulle vara förbjudet att utan tillstånd plantera ut eller hålla rådjur i hägn i områden där de inte naturligt fanns. Det innebar att det blev förbjudet att plantera ut andra däggdjurs- och fågelarter än sådana som genom naturlig utbredning tillhörde Gotlands viltbestånd vid utgången av 1989.
