Att kalla två av våra vanligaste stövarraser för harstövare är måhända inte riktigt, då även räven är föremål för många stövarjägares intresse. Liksom att stövarjakt praktiseras när björn, lo och varg är aktuella. Icke desto mindre är harjakten central i stövarkollektivet och två av de mest populära raserna för hare är finsk stövare och hamiltonstövare.
Vad som gör dem speciellt intressanta är dels den nationella kultstatusen i respektive land, dels att de ser ganska lika ut. Insatta i raserna kan mena att det är stor skillnad, men man kan också ta miste. Utan att rabbla upp någon rasstandard kan följande särdrag ganska snabbt klargöras:
- Hamiltonstövaren ger ett mer kvadratiskt intryck, den är inte så lång i kroppen som finnen. Huvudet är mer kompakt och kantigt, ibland lite pointertyp i profil. Vanligen något mindre än finnen.
- Finnstövaren är vanligtvis större och tyngre, och framför allt längre i kroppen. Huvudet är mer långsmalt med intrycket av längre öron som emellanåt hålls slokande.
Här kommer mer specifika fakta om de två raserna:
Hamiltonstövare
Efter hovjägmästare Adolf Patrik Hamilton (1852–1910), skapare av rasen samt grundare av Svenska Kennelklubben. Rasaveln tog fastare form i slutet av 1800-talet med blod från foxhound, harrier och schweizerstövare.
Trefärgad i vitt, brunt och svart med mest svarta över ryggen och det vita i fält på ben tassar, nos och bröst.
Tidigare mycket populär bland svenska jägare, men på senare år har rasen minskat. En anledning är den ökade förekomsten av varg som är stövarjaktens stora aber. Sällsynt förekommande utanför de nordiska länderna.
Ursprungsland: Sverige.
Mankhöjd: 53–61 cm (hanhund), 49–57 cm (tik).
Nyregistrerade i Sverige 2022: 195.
Webbplats: hamiltonstovare.se.
Finsk stövare
Rasavel likt hamiltonstövaren från senare delen av 1800-talet. Raser som har använts är rysk-, kostroma-, schweiziska stövare samt foxhound, senare även harrier, kerry beagle och hamiltonstövare.
1913 bestämdes tre färger: rödgul, svart och vit. Teckningen är ungefär som hamiltonstövare.
Förädlingsarbetet leddes av professor Kalle Rikala, finnstövarens fader kallad. Första grundliga rasstandarden kom 1932. Genombrottet i Sverige kom på 1950-talet, och efter en nedgång blev rasen åter populär på 70-talet. Svenska Finskstövarföreningen bildades 1981. Mest förekommande i Sverige, Norge och Finland. Ligger i topp på jaktproven.
Ursprungsland: Finland.
Mankhöjd: 55–61 cm (hanhund), 52–58 cm (tik).
Nyregistrerade i Sverige 2022: 218.
Webbplats: finskstovare.se.
