Länsstyrelsen: ”Syftet var att tunna ur”
Sandra Wahlund, enhetschef på enheten för vilt på länsstyrelsen i Gävleborg, tycker inte att licensjakten på varg 2023 var misslyckad. Trots att bara 5 av 18 tilldelade vargar fälldes i länet anser hon att syftet med jakten uppnåddes.
Finns det anledning att ändra på något gällande licensjakten på varg mot bakgrund av att bara 75 procent av tilldelningen fälldes på nationell nivå?
– I dag tas besluten då vi vet som minst om vargstammen. Det är därför av största vikt att vi när inventeringen har fastställt statusen i reviren har möjlighet att anpassa inriktningen på besluten i syfte att uppnå målet med licensjakten. I dag är vi begränsade i detta och väntar dessutom på ett utfall i Högsta förvaltningsdomstolen som förhoppningsvis resulterar i att vi kan förvalta vargen mer adaptivt kommande år.
Varför sköts inte hela kvoten?
– Det blir lite missvisande att stirra sig blind på siffrorna kring besluten. Huvudsyftet med licensjakten är att tunna ur där vargstammen är som mest koncentrerad och då bör man i stället titta på huruvida reviren har upplösts eller inte.
Resultatet av jakten i Gävleborg var dåligt. Varför? Behöver något ändras?
– När det gäller Gävleborg kan vi konstatera att alla tre reviren är upplösta. Och även om inte samtliga vargar fälldes så har ändå syftet med licensjakten uppnåtts.
Fotnot: Intervjun gjordes via mejl.
Naturvårdverket: ”Jag känner inte till mötet”
Marie Edevall, vilthandläggare på Naturvårdsverket, säger att den högsta jaktansvariga myndigheten inte har fått i uppdrag att undersöka om det finns något systemfel i licensjakten på varg.
Hur tänker du om att en fjärdedel av vargarna i årets licensjakt inte fälldes?
– Jag tänker att det finns flera olika anledningar till det. Ibland kan ju konstellationerna ändra sig. Besluten baseras på förra vinterns inventering och den kanske inte alltid stämmer när jakten är i gång. Antalet vargar i ett revir kan ändra sig och en del revir kan ha blivit upplösta.
Landsbygdsministern har frågat landshövdingarna från varglänen om varför inte hela tilldelningen fälldes. Kommer ni att titta på det?
– Jag har inte känt till att det har varit ett sådant möte. Det är inget jag vet något om. Men det är länsstyrelserna som kan svara på varför inte hela tilldelningen fälldes.
Har ni gjort någon uppföljning av licensjakten 2023?
– Statens veterinärmedicinska anstalt har gjort en rapport och vi har gjort en uppföljning med länsstyrelserna. Någon annan typ av uppföljning har vi inte gjort.
Populationen minskade med bara tio djur, trots att det var en rekordavskjutning. Borde ni inte analysera det?
– Det vi tittar på är gynnsam bevarandestatus, det är den delen som vi tittar på i första hand. Sedan är det upp till länsstyrelserna att besluta om licensjakten med stöd av den beskattningsmodell som de får från Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket är högsta jaktansvariga myndighet. Om 25 procent av tilldelningen inte skjuts så kan man tro att det handlar om något slags systemfel. Borde inte ni uppmärksamma det?
– Jag kan inte svara på det just nu. Vi har inte blivit tillfrågade om att titta på det varken från regeringshåll eller länsstyrelsehåll.
Landsbygdsministern: ”Vargens status måste ändras”
Ett resultat med bara 75 procent fälld tilldelning är inte tillfredsställande. Det är den tydliga uppfattningen på landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Sveriges landsbygdsminister, jägaren Peter Kullgren (KD), valde under våren att kalla till sig landshövdingarna i varglänen för att fråga dem direkt varför de inte lyckades fälla var fjärde varg under årets licensjakt.
Värt att notera är att landsbygdsministern därmed rundade jaktansvariga myndigheten Naturvårdsverket för att prata direkt med sina hövdingar, som ju genom länsstyrelserna är statens förlängda bläckfiskarmar ut i landet.
Landshövdingarna har dessutom centrala roller i landets rovdjursförvaltning. I tur och ordning är de ordförande i rovdjursförvaltningsområdena som får en allt större roll i rovdjursförvaltningen jämfört med enskilda län. När rovdjursförvaltningsområdet diskuterar mängden vargar som kan fällas i kommande licensjakt representeras varje län av just landshövdingen.
Kallade till mötet var Dalarnas Helena Höij, Gävleborgs Per Bill, Värmlands Georg Andrén, Västmanlands Johan Sterte och Örebros Lena Rådström Baastad.
En av frågorna var som sagt ytterst direkt: Varför fällde inte ert län hela tilldelningen? Det gjorde nämligen inget av länen.
Mötet handlade inte bara om licensjakt utan också om hur skyddsjakten fungerar ute i landet.
Efter mötet har landsbygdsdepartementet förtydligat flera uppdrag till Naturvårdsverket, bland annat att myndigheten ska titta på om skyddsjakten kan förenklas ytterligare och om ”oro” kan vara en anledning till beslut om skyddsjakt.
Landsbygdsdepartementet vill också att verket ser över paragraf 28. Kan den utvidgas för att gälla omedelbar jakt på rovdjur somnyligen har attackerat tamdjur?
Bred politisk enighet
Men åter till mötet med landshövdingarna. Vad svarade de?
Det visar sig inte vara lätt att svara på frågan. Ett av svaren var just att vargarna ”var på något annat ställe just då”, berättar landsbygdsminister Peter Kullgren i en exklusiv intervju med Jakt & Jägare.
Landsbygdsministern poängterar att det finns en bred politisk enighet i Sveriges riksdag om att vi ska ha en lägre vargstam än i dag.
– Det finns en majoritet i riksdagen och har gjort så under lång tid, de senaste åtta åren. Det finns stöd hos Centerpartiet, Sverigedemokraterna och i Socialdemokraterna. Miljöpartiet bromsade, men när de lämnade regeringen blev det en förändring i rovdjurspolitiken. Nu förtydligar vi den linjen och tar tag i det, säger landsbygdsministern.
Ni vill också se över paragraf 28?
– Ja, vi tittar på paragraf 28 med nuvarande skrivningar, och om det behövs nya skrivningar så att man direkt kan spåra angripande vargar och ta bort de individer som har orsakat skadan och om man kan tillåta hjälpmedel vid sådan jakt.
En stor del av mötet handlade just om skyddsjakten.
– Vi pratade mycket om tumreglerna för skyddsjakt som ju är 17 år gamla. Den senaste tiden har vi haft många attacker på får inte minst och det har blivit en situation där det ofta krävs fyra attacker innan skyddsjakt. Vi tycker att det ska räcka med en eller någon enstaka.
Landsbygdsministern betonade i en debattartikel i juli att tumreglerna aldrig har varit formellt gällande, men att det har utvecklats en rättspraxis efter dessa tumregler som har blivit styrande för beslut om skyddsjakt.
– När vi ser att det inte är vår linje så måste det ändras, säger han.
EU:s art och habitatdirektiv
I bakgrunden finns förstås EU:s art-och habitatdirektiv och vargens status som strikt skyddad. Under första halvåret 2023, under Sveriges ordförandeskap, har landsbygdsminister Peter Kullgren haft en central roll som ordförande för EU:s ministermöten inom landsbygdsdepartementets politikområden.
Rollen som ordförande har begränsningar. Ordförandelandet får inte driva frågor av eget intresse. Men, poängterar landsbygdsministern, ordföranden bestämmer vilka frågor som tas upp på mötet.
Rumänien, som har stora problem med växande rovdjursstammar, önskade tillsammans med flera andra länder att ministrarna skulle diskutera vargens status som strikt skyddad.
– Jag satte upp en sådan punkt på senaste rådsmötet. Det är viktigt att få till en förändring av vargens status, den borde byta bilaga från strikt skyddad till skyddad. Det blir inte fri jakt på varg för det, det kommer ändå att vara ordning och reda runt det. Men det är stora problem i många medlemsstater, människor måste kunna värna sin boskap tidigare och tydligare.
Han betonar att nu när frågan är aktuell i ministerrådet har Sverige, som har lämnat över ordförandeklubban till Spanien, stora möjligheter att driva frågan vidare på EU-nivån. Trycket på att vargen ska byta status kommer från många, inte minst Frankrike.
Diskuteras det även som en beredskapsfråga?
– Ja, definitivt. Det är absolut en sådan del med att det påverkar lantbruksföretagandet och att det påverkar vår livsmedelsförsörjning med vargens utbredning söderut. Jag är värmlänning och vi har haft varg länge och ser detta. Många länder, inte minst Frankrike, vittnar om att man flyttar djuren mer gårdsnära, kanske inte investerar och utökar djurbesättningar.
Vad kommer Sverige att göra för att vargens status ska ändras?
– Vi måste hitta dem som håller med oss i den frågan, att jag pratar med mina kollegor, att vi fortsätter och formaliserar det, att vi kommer överens om hur vi tar detta framåt. Man gör gemensam sak, det brukar vara sådant som blir avgörande. Utifrån det hoppas vi att vi blir fler som kan öka trycket på kommissionen. Det är hederligt politiskt hantverk som behövs, säger Peter Kullgren.
