Stålhaglens inverkan på skogsnäringen är en ofta förbisedd effekt av blyhagelförbudet.
Blyhagel har på grund av sin mjukhet inte inneburit några problem, men stålhagel som hamnar i hyveln resulterar i skador på kuttern vilket kräver omslipning, eller i värsta fall byte, av delen.
En av de drabbade är Alexander Huss som har en gård med 130 hektar skog utanför Landvetter i Västra Götaland. Han beskriver sig själv som en månskensbonde som har sin fristad i skogen där han själv sköter ruljangsen.
Marken är också del av jaktmarken där han och hans jaktlag jagar på 1 300 hektar.
– Det är ju hyfsat stort för att vara söderut. Jag och många skogsägare har totalförbjudit stålhagel, skulle någon av mina jaktkamrater inte följa det så avslutar jag omedelbart arrendet, säger Alexander Huss.
Riskerna med stål i skogen
I takt med att det alltmer stått klart att blyhaglet fasas ut har han arbetat för att väcka frågan om riskerna med stål i skogen.
– Jag har tagit upp det vid möten med jaktklubben och i samband med möten för älgvårdsområdet där jag har deltagit som LRF:s representant. Jag har också lyft problematiken internt inom LRF.
Har det blivit någon respons?
– Jo, men problemet är att man inte når ut till politiker och andra beslutsfattare. Speciellt EU är ju extremt långt från verkligheten. Där finns ingen konsekvensanalys värd namnet.
Enligt Alexander Huss orsakar stålhagel inte bara materialskador på dyr utrustning, dessutom uppstår stopp i produktionen med stora kostnader som resultat.
– Ett enda stålhagel, som upptäcks av metalldetektorn som allt virke passerar, räcker. Då kasseras hela stocken. Systemet har funnits under lång tid, men då har det gällt enstaka spikar efter fågelholkar och kojor, säger Alexander Huss.
Han avslutar:
– Nu med stålhagel kommer problemen att öka lavinartat. Har man ett område med bra pass där skyttarna väljer lite olika vinklar kan det vara hagel i många träd, med resultatet att åtskilliga kubik måste kasseras.
Växande problem
Olle Bexell, som är skogsinspektör på Södra, delar bilden av ett växande problem.
– Också tidigare har man hittat en hel del skräp i stockarna, då kickas de omedelbart ut från systemet. Men hittills har det varit så sällsynt att det inte har haft någon större betydelse, säger han.
– Men om man sprejar skogen med stålkulor kommer det att innebära stora kostnader. Stockarna blir i och för sig energi i stället för virke, men det betalar sig mindre.
Vem blir det som tar kostnaden i slutänden?
– Vid stockvis inmätning så får skogsägaren ta kostnaden direkt. Om det är travmätt så belastar det industrin, och i slutändan industrins betalningsförmåga. Men ingen vet riktigt var vi landar och hur omfattande problemet kan bli, säger Olle Bexell.
