Vi har vant oss vid att jaga med blyhagelpatroner. Vi vet vilken storlek på haglen som krävs för jakt på olika vilt, på olika fåglar. Vi har lärt oss vikter i gram och olika laddningar. Vi har också vant oss vid att kunna stoppa i vilken blyhagelpatron som helst i bössan. Nu, när många av oss ska ta steget till andra alternativ, har förutsättningarna plötsligt förändrats. Vilket hagelvapen vi än använder så är patronernas prestanda förändrad, oavsett vilket hagelalternativ vi väljer.

Men allt det där kommer vi att lära oss, tvingas lära oss. Det stora problemet handlar om att inte alla hagelbössor klarar steget från bly till den nya tiden.

CIP är ett europeiskt institut som har satt standard för provtryckning och sprängtest av vapen som tillverkas i medlemsländerna. Den standarden sattes i början av 1990-talet. Sverige är visserligen inte med i CIP, men det är ändå den standarden som gäller. Alla vapen som är stämplade med den franska liljan har klarat CIP:s stålhagelprov.

Det finns också en annan märkning, Nitro, som visar att vapnet har genomgått ett prov för röksvagt krut. Det betyder att bössan kan skjutas med stålhagel.

Det finns ofta en koppling mellan pris och kvalitet. Var den äldre bössan billig finns risk för sämre stålkvalitet och sämre inpassningar. Ovanpå det avgör det äldre vapnets generella kvalitet, tillverkning och slitage om det klarar stålhagel.

Låt en vapensmed kolla bössan

Klokast är att låta en vapensmed kontrollera bössan. Vi tog kontakt med Brian Pedersen, vapensmed i sörmländska Katrineholm.

– Om inte vapnet är märkt med franska liljan så handlar det väldigt mycket om att helt enkelt gissa. Stålets kvalitet är det inte många som kan svara på bara genom att titta, klämma och känna. För att kunna ge ett säkert svar på om ett äldre hagelvapen klarar stålhagel måste man ha bra koll på hur vapnet har tillverkats och av vem.

Men generellt, menar Brian Pedersen, bedöms hagelvapnets kvalitet när det gäller inpassningar och slitage. Om det ser bra ut, handlar resten om att brotscha upp chokerna i piporna och att göra samma sak med övergångskonen där patronläget stryps och går över i pipan.

– Gamla hagelbössor har vanligtvis trånga patronlägen med en kort och tvär övergångskon. Och chokerna brukar vara trånga, för trånga för stålhagel.

Om bössans kvalitet är okej och det enbart handlar om att brotscha upp pipor och övergångskon för att den gamla bössan ska klara att skjuta standardladdade stålhagelpatroner, vad kostar det?

– Mellan tummen och pekfingret handlar det om 1 000 kronor per pipa och lika mycket för patronlägena, säger Brian Pedersen.

Får du många sådana förfrågningar?

– Nej, inte alls. Kanske har det att göra med olika jakttraditioner på skilda håll i landet. Här hos mig jagas det säkerligen mest med hagelvapen som är tillverkade under de senaste 30–40 åren, och de klarar stålhagel.

Klarar den gamla hagelbössan stålhagel? Klokast är att be en vapensmed kontrollera saken innan det är dags för jakt.

Vapnen exploderar inte

Än så länge får inte vapensmed Brian Pedersen förfrågningar om att anpassa äldre hagelvapen för stålhagel. Men det kan komma, i takt med att blyhagelförbudet blir kännbart.

Brian Pedersen berättar också att en rad tillverkare bygger vapen i dag på samma sätt som de gjorde innan den franska godkännande liljans tid. Skälet är att dessa hagelvapen klarade stålhagel långt innan den typen av alternativ till blyhagel fanns med i diskussionen.

– Det handlar om vilket gastryck som bössan klarar. Gamla vapen av fin kvalitet med välgjorda pipor av bra stål klarar ett högt tryck. Med den typen av hagelvapen är det enda du behöver tänka på när du börjar jaga med stålhagel att inte ha trånga choker, säger Brian Pedersen.

En inte helt ovanlig missuppfattning är att ett hagelvapen som inte klarar att hantera stålhagel exploderar. Det händer inte. Det som framför allt kan hända med en bössa som inte är godkänd, eller har justerats för användning av stålhagelpatroner med standardladdning, är att vapnet blir glappt och att det bildas en ”bula” vid övergången från pipa till choke.

Kortare livslängd på justerade vapen

Detsamma kan hända om ett vapen som är godkänt för standardladdade stålhagelpatroner skjuts med högeffektspatroner. Återigen, när vi går från bly- till stålhagel gäller det att välja patroner med rätt storlek på stålhaglen och – framför allt – rätt laddning.

Det är också troligt att livslängden blir kortare hos ett äldre hagelvapen som justeras och anpassas till att klara standardladdade stålhagelpatroner, på grund av det högre gastryck som krävs för att prestandan ska hålla tillräckligt hög klass.

När det gäller stålhagel och äldre, anpassade hagelbössor går det inte att ta vilken patron som helst i rätt längd, ladda och skjuta. Det behövs kunskap om vilka patroner vapnet klarar att hantera. Har du en gammal bössa? Då är det generellt enbart standardladdade stålhagelpatroner som gäller.

Faktum är att många kännare anser att standardladdade stålhagelpatroner går att skjuta i vapen som inte är godkända för stålhagel. Men då krävs kunskap om tryck och laddvikt. Arbetstrycket får inte överstiga 740 bar. Laddvikten får som högst vara 30 gram. Hagelstorleken får som störst vara 3,25 millimeter, alltså US4. Utgångshastigheten får maximalt vara 400 meter per sekund.

För att förenkla jaktlivet blir rådet följande: Låt en vapensmed kontrollera, och om det behövs anpassa den gamla icke godkända hagelbössan för stålhagel. Om det går.