Foto: Peter Ekeström

Ljus för jägare

Det är inte så enkelt med ljus som det kan låta. Ljuset från två lampor kan skilja sig så mycket åt att du ser saker helt olika i ljusbilderna, som exempelvis färger. Batteritider kan också variera rejält, trots att två lampor ser likadana ut. Dessutom säger antalet lumen inte allt om hur en lampa fungerar.
Foto: Peter Ekeström

Dags att köpa en ny pannlampa, eller kanske en bösslampa? Titta i annonser och lyssna på försäljare. Det första som oftast lyfts fram när det handlar om hur bra en lampa är, stavas lumen. Och det är lätt att dra slutsatsen: Ju högre lumen, desto bättre ljus.

– Det där är lite lurigt. Det som sägs och skrivs är det teoretiska antalet lumen. Men hur mycket ljus, och vilket ljus, som din fick- eller pannlampa ger ifrån sig rent praktiskt hänger också ihop med andra saker. Hur bra är armaturen och hur ser reflektorn ut? Flera saker avgör hur bra ljuset är ett antal meter framför dig. Det är inte ovanligt att du kan multiplicera det teoretiska antalet lumen med 0,7 eller rent av 0,5 några meter framför lampan, säger Lars Andersson.

Han har jobbat professionellt med belysning i många år och dessutom i många olika former. Ovanpå det är han en ihärdig jägare med nattjakt efter vildsvin som främsta intresse. De två sakerna tillsammans gör att han kan mycket om det ljus som en jägare har nytta av.

– Det första du ska tänka på är vad du faktiskt behöver en ljuskälla till. Det vanliga är att du antingen köper en pann-, böss- eller ficklampa på rekommendation från en annan jägare eller att beslutet fattas med hjälp av annonser och försäljare.

Men då, menar han, kan resultatet bli att du köper en lampa som i praktiken inte är det bästa valet för det egentliga behov som du har.

– Hur många av oss behöver en pannlampa som når ett par hundra meter i en koncentrerad ljuspunkt? För min del vill jag hellre se mer av det som jag har betydligt närmare framför mig, säger Lars som är ute på jakt efter vildsvin flera nätter i veckan nästan året runt.

Behovet bör alltså styra inköpet.

Lars Andersson har jobbat professionellt med ljus i många år. Dessutom är han en hängiven nattjägare. Han vet en del om vilka behov av ljus som jägare har.

Handlar om känsla

Nästa steg handlar, menar Lars Andersson, om en känsla.

– Ja, faktiskt är det så. Ta ficklampan eller pannlampan i handen. Den vikt som du känner har betydelse. Om lampan är fjäderlätt i förhållande till sin storlek, är risken relativt stor att kvaliteten på detaljerna inte håller högsta klass.

Ett exempel är batteriet. Det är batteriets massa som håller laddning.

Lars plockar fram två exempel ur en låda tillsammans med en liten digital våg. Likadana litiumbatterier på ytan, det är bara färgen som skiljer, visar sig väga uppenbart olika. För det ena batteriet visar vågen nästa dubbel vikt jämfört med det andra, trots att det står skrivet väldigt fördelaktiga saker på båda två.

– Fler saker avgör hur lång batteritid du har i en lampa, men batteriets massa spelar faktiskt en avgörande roll för dess kraft.

Samma typ av batteri, i samma storlek. Det ena är dock nästan dubbelt så tungt. I ett batteri är det massan som håller laddning, ju mer massa (tyngd) desto bättre kraft.

Hur ska jag då tänka när det gäller batteritid?

– Ju högre effekt, desto kortare batteritid. Det låter bra med mycket effekt, det vill säga ljusstyrka. Men om du bara kan utnyttja den effekten i ett par timmar, kanske det passar bättre med lägre effekt som räcker en hel natt. Det föredrar jag, säger Lars.

Hans yrke handlar om ljus, om ljus i alla former, från enkla ficklampor till enorma anläggningar med armaturer för industrier och kontor. Extraljus till fordon, arbets- och varningsbelysningar är andra exempel.

Vi alla vill ha, pratar om och behöver ljus. Men trots det är kunskapen om hur ljus fungerar ganska låg, menar Lars Andersson.

– Det finns naturligtvis gott om experter som vet vilka produkter som passar till olika uppgifter. Men för många andra är en lampa helt enkelt bara en lampa. Vilket är onödigt, för så komplicerat är det inte egentligen. Problemet handlar nog mest om bristande eller rent av felaktig information.

Det tydligaste exemplet är alltså att det antal lumen som står överst på förpackningen fångar all uppmärksamhet. Man hamnar snabbt i att jämföra antalet teoretiska lumen mellan olika produkter. Lars menar att det i stället borde finnas ett enkelt och mer rättvisande sätt att jämföra olika lampors ljusstyrkor.

– Om vi mätte lumen i alla lampor i samma produktregister, exempelvis pannlampor, fem meter från lampan, så hamnar vi nära sanningen. Då tar vi nämligen med ingredienser som armaturens och reflektorns kvalitet och utformning. I dag får vi bara reda på det antal lumen själva led-enheten producerar.

Testa ljusbilden i butiken. Passar den det som du ska ha lampan till?

Reflektorn sprider ljuset

Reflektorns uppgift är att slå sönder och sprida ljuset. Hur reflektorn är utformad påverkar alltså kraften i ljuset och riktningen, hur ljusbilden framför lampan ser ut. Och det drar ner antalet faktiska lumen. Lars menar att man ofta kan dra ner det värde som lyfts fram i lumen med 30 procent.

Vi har också CRI eller Ra. Hur många jägare vet vad det betyder?

– Där har du ett värde som kan ha stor betydelse på flera sätt, eftersom det är ett mått på ljusets förmåga att återge färger. Om CRI/Ra-värdet är lågt ser du inte alla färger. Det finns alltid i informationen i andra typer av belysningsprodukter, men sällan när det gäller pann- och ficklampor. Ser du inte färgerna rätt under exempelvis ett eftersök eller ett dödsök kan du enkelt missa blodstänk eller andra viktiga markeringar, säger Lars.

Det är därför som många jägare avfärdar vitt ljus, eftersom erfarenheten säger att man i det ljuset inte kan se bloddroppar på marken.

– Det finns inte bara ett vitt ljus, det finns väldigt många olika. Ett bra värde ska ligga över 80. Då ser du alla färger.

Det där med CRI/Ra hänger samtidigt ihop med antalet lumen.

– Ja, ju högre lumen, desto lägre CRI/Ra.

Vilket i praktiken innebär att jag inte säkert ser alla färger om jag väljer en lampa för att den har extremt högt antal lumen.

Lampan till höger har nio led-enheter. Den till vänster har tre. Den högra har många lumen, den vänstra har färre. Vad behöver du till just din jakt?

Linsen avgör ljusbilen

Nästa ingrediens är linsen, den som allt ljus som reflektorn fördelar måste passera.

– Linsen avgör hur ljusbilden ser ut. Den samlar ihop ljuset så att du inte får för mycket ströljus utan en fokuserad punkt. Men linser är olika. Det bästa som du kan göra för att kolla om en lampa passar dina behov är att helt enkelt tända den, helst förstås i ett mörkt utrymme. Då ser du ljusbilden.

En genväg är att tända lampan mot taket. Du ser en stark ljuspunkt i mitten och hur mycket ljus som faller runt om. Ser du enbart en stark mindre punkt lär inte den lampan ge ett brett ljus nära dig när du tar dig fram i nattmörkret.

Led-teknik måste ha ordentlig kylning. Armaturer med led-lampor har därför en kylkropp. För att kylningen ska fungera behöver kylkroppen vara anpassad till den värme som led-enheten alstrar.

– Alla lampor med led blir varma. Ju snabbare och varmare lampan som du håller i handen, har på bössan eller i pannan blir, desto sämre fungerar kylningen.

– Om inte kylningen är anpassad så har lampan kortare livslängd. Led-enheten slits helt enkel snabbare när den blir för het. Du kan se kylkroppen, den är ofta markerad på något sätt under själva lamphuset, innan batteridelen.

Färgen på ljuset

En annan måttenhet som är intressant för jägare är kelvin, som mäter färgen på ljuset. Bäst är vit färg som är helt neutral, 5 000 kelvin. Har du 6 000 kelvin i lampan är ljuset mer åt det blå hållet, är siffran 4 000 blir ljuset lite gult.

– Halogenljus i bilstålkastare brukar ha 3 000 kelvin eller lägre. Då ser du inte rådjurets bruna färg mot det gröna gräset i dikeskanten. Tänder du däremot dina extraljus, som numer nästan alltid har led-teknik, ser du rådjuret, eftersom led generellt har ett betydligt högre värde i kelvin, säger Lars.

Det är alltså komplicerat med ljus. Men Lars tar ett enkelt praktiskt exempel.

– Du ser inte blod på en skottplats i mörker med hjälp av en vanlig glödlampa, den har ett lågt kelvin. Men med en lampa som har 5 000 kelvin ser du blodet.

Till höger en pannlampa som Lars Andersson föredrar, med batteriet på samma band. Pannlampan till vänster har ett separat batteripack. Valet handlar om bekvämlighet, tyngd och behov.

Prova lampan i fysisk butik

Allt detta sammantaget leder fram till en relativt självklar slutsats. När jag, som inte har Lars Anderssons kunskaper, ska köpa en lampa som passar just mig, är det tveksamt att handla i blindo på internet.

– Gå i stället till en fysisk butik och be att få prova lampan praktiskt. Ställ frågor till försäljaren, framför allt om batteritid och vad det faktiskt är för ljus som lampan ger ifrån sig framför dig.

Lars har också ett sista tips om det faktum att det finns många varumärken på lampor, men inte lika många tillverkare.

– Det är lätt att stirra sig blind på priset, på att bra kvalitet alltid kostar mer. Visst är det delvis så, men faktum är att en lampa som kostar 295 kronor kan vara precis lika bra för det behov som du har, som en dubbelt så dyr lampa. Titta noga när du väljer, lampor i olika prisklasser kan se förvillande lika ut, säger Lars Andersson, innan det är dags att ge sig ut i mörkret efter vildsvin igen.

Pannlampan sitter redan på huvudet. 

Peter Ekeström
Fler artiklar