Jakt & Jägare har frågat Jordbruksverket vad som är en varghybrid och vad som är en varg.
I sitt svar skriver enhetschef Michael Diemer:
”Det finns ingen absolut gräns för när ett hunddjur kallas varg eller varghybrid. I DFS 2005:8 …förbjuds hållande av hybrider mellan tamhund och vilda hunddjur. Vi anser att F1-F4 efter en korsning är en hybrid vars hållning är förbjuden av djurskyddsskäl.”
Enligt Jordbruksverket räknas alltså en varg som hybrid om det finns hund med någonstans från första till fjärde led. (F1-F4 står för generation 1 till 4.)
Egenskaper med i många generationer
Det är alltså samma antal släktled som vi ser på en vanlig stamtavla för hund.
Den som sysslat med hundavel vet att man många gånger vill gå längre tillbaka än vad stamtavlan berättar för att se vilka hundar som finns i tidigare led då vissa egenskaper kan ”vandra med” i många led framåt.
Som Jakt & Jägare tidigare berättat var vargtiken som i vintras flyttades och släpptes i Kilsbergen bara testad i två led. Frågan är då varför hon inte testades enligt Jordbruksverkets definition av vad som är en varghybrid?
Den som sysslat med hundavel vet att man många gånger vill gå längre tillbaka än vad stamtavlan berättar för att se vilka hundar som finns i tidigare led då vissa egenskaper kan ”vandra med” i många led framåt.
Som Jakt & Jägare tidigare berättat var vargtiken som i vintras flyttades och släpptes i Kilsbergen bara testad i två led. Frågan är då varför hon inte testades enligt Jordbruksverkets definition av vad som är en varghybrid?
En fråga om resurser
– Det är frågan om hur mycket resurser man är villig att stoppa in i testerna, säger Mikael Åkesson, genetiker vid Grimsö och den som testade tiken.
– Vi använder idag 30 markörer för att kontrollera hybrider. För att gå längre tillbaka skulle vi kanske behöva 150 markörer i arvsmassan.
Mikael Åkesson säger också att det inte finns en 100 procentig skillnad mellan hund och varg.
– Det kanske bara är en 20-procentig skillnad. Denna skillnad ska sedan halveras för varje generation då man får man en utspädningseffekt, säger han.
– När det gäller varg har vi ingen koll på individens ursprung som är fallet vid hundavel. Därför måste man också ha en referensgrupp av vilda vargar från samma område där den undersökta individen kommer ifrån, förklarar Mikael Åkesson
– Vi använder idag 30 markörer för att kontrollera hybrider. För att gå längre tillbaka skulle vi kanske behöva 150 markörer i arvsmassan.
Mikael Åkesson säger också att det inte finns en 100 procentig skillnad mellan hund och varg.
– Det kanske bara är en 20-procentig skillnad. Denna skillnad ska sedan halveras för varje generation då man får man en utspädningseffekt, säger han.
– När det gäller varg har vi ingen koll på individens ursprung som är fallet vid hundavel. Därför måste man också ha en referensgrupp av vilda vargar från samma område där den undersökta individen kommer ifrån, förklarar Mikael Åkesson
Varhybrider mer farliga
Varghybrider kan vara betydligt farligare djur än vad varg eller hund är var och en för sig.
Genom mer eller mindre systematisk avel har människa genom årtusenden fått fram hunddjur som är betydligt ”modigare” och oräddare än en ursprunglig varg. Det är bland annat om de egenskaperna förs in i en varghybrid som djuret kan bli farligt.
Genom mer eller mindre systematisk avel har människa genom årtusenden fått fram hunddjur som är betydligt ”modigare” och oräddare än en ursprunglig varg. Det är bland annat om de egenskaperna förs in i en varghybrid som djuret kan bli farligt.