– Jag tycker att det här är en bekymmersam dom för svenska jägare. Med det resongemang som tingsrätten för i domen är paragraf 28 inte mycket värd, säger Severin till Jakt & Jägare.
Under tisdagseftermiddagen kom domen från tingsräten i Halmstad i det omskrivna fallet där en jägare sköt en varg för att freda sin hund. Skytten fick villkorlig dom och dryga böter samt skadestånd till Naturvårdsverket för den skjutna vargen, totalt över 130 000 kronor.
– Det innebär att få kommer att våga utnyttja paragraf 28. Det skaver, säger Sven Severin.
Vill överklaga
Jägaren var åtalad för grovt jaktbrott. Det hade inte stöd i händelsen, menar Severin som inte var orolig för att det skulle dömas som grovt. Han resonerar vidare att skytten nu av en skiljaktig nämd är dömd för att ha skjutit “utan uppsåt”.
– Det har tingsrätten accepterat. Men har ändå haft ett resonemang att han jagade nära ett vargrevir och borde tagit med det i beräkningen. Laget har jagat länge på denna mark och aldrig sett varg tidigare. Han hade också några få sekunder på sig att reagera. Hade han reagerat annorlunda om de visste att det fanns varg? frågar sig Severin.
– Domen är felaktig och borde enligt min mening överklagas. Det är klienten som bestämmer men jag vill gå vidare till hovrätten.
Sven Severin menar att det här är en principiellt viktig dom och nämner att regeringen nu vill ändra i paragraf 28 för att tydliggöra.
– Sorgligt nog för min klient är att den här domen kommer i elfte timmen.
Sänder fel signaler
Janne Norrman är ordförande i Jägarnas Riksförbund, Halland, och har för Jakt & Jägares del bevakat fallet och rättegången i Halmstad tingsrätt. Han är också negativt överraskad över domslutet:
– Jag tycker att det är väldigt märkligt hur jägaren har kunnat bli fälld. Det fanns så mycket som talade för ett frikännande. Jag är förvånad. Det här kommer att påverka paragraf 28 och jägarkåren överlag. Vågar vi eller vågar vi inte freda våra djur? Domen sänder fel signaler till jägarkåren, säger Norrman till Jakt & Jägare.
Fakta: Paragraf 28 i jaktförordningen (1987:905) ger rätt att i nödvärn avliva rovdjur (björn, varg, järv, lo) som angriper eller utgör ett omedelbart hot mot tamdjur, inklusive jakthundar. Regeln tillåter att rovdjuret skjuts om skrämselåtgärder är verkningslösa och det är en sista utväg.
