Dagen efter det nya året startar även 2025 års licensjakt på varg. Inventeringen kom fram till 375 vargar, innan 2024 års vargvalpar hade fötts, och med försiktighetsprincip i beslutsfattande blir tummetotten enbart 30 vargar. Sannolikheten att licensjakten leder till att vi når 300 vargar är i praktiken försumbar. Jägarna kommer utan tvekan att göra ett utmärkt jobb, även om det är risk för dåliga spårförhållanden och att närgångna djurrättshaverister kan orsaka stora svårigheter.
”Förhoppningsvis leder nedlistningen av varg till bättre svensk rådighet och att myndigheternas beslutsförmåga ökar så att antalet vargar efter licensjakt kan vara nära gynnsam bevarandestatus.”
Förhoppningsvis leder nedlistningen av varg till bättre svensk rådighet och att myndigheternas beslutsförmåga ökar så att antalet vargar efter licensjakt kan vara nära gynnsam bevarandestatus. Politisk vilja, som driver igenom ändrade regelverk och gör verklighet av nedlistningen, kommer att behövas. Det utmärkta arbete som hittills har gjorts i frågan av regeringen, både i Bryssel och här hemma, gör att jag är säker på att den säkerställer ett bra genomförande. JRF kommer att ställa upp och hjälpa till. Fortsatt kommer gynnsam bevarandestatus att upprätthållas, så regeringens mål att sänka referensvärdet till 170 vargar och förenkla regler för att få skyddsjakt är mycket angeläget att nå.
Flera förslag på gång
Vi har flera stora jakt- och viltvårdspolitiska förslag som kommer under 2025. Utredningen om en ny viltmyndighet kommer i april med sitt förslag på hur den nya viltmyndigheten ska byggas upp och införas. Förslag på en moderniserad jaktlag ska komma under hösten. En viltmyndighet som har huvudfokus på jakt och viltvård samt licenshantering ger en tydlig sammanhållen jaktfrämjande myndighet. Lagar ändras inte ofta, och nuvarande är från 1987, så en ny jaktlag ger regelverk som kommer att gälla i många år.
Under 2025 jobbar även jakttidsberedningen, som kommer att lägga förslag på jakttider för de kommande sex åren. Viltet fredas under tid då ungar föds och är beroende av föräldradjur. Klimatförändringen kan påverka när viltungar föds och SLU följer nu födsel och oberoende i olika delar av Sverige för räv, grävling, mård, iller, bäver, samt skogs- och fälthare där underlagen är gamla. Frågan är om den minskade älgstammen samt ökat antal storfåglar och kronhjort kommer att påverka jaktmöjligheter.
JRF arbetar för förenkling
JRF är med och arbetar för att förenkla jakten för jägarna. Vi är säkra på att med färre regler kommer jägarna att kunna anpassa jakten ännu bättre utifrån de lokala förutsättningarna så att viltstammarnas betespåverkan hålls på en acceptabel nivå för jord- och skogsbruket, samtidigt som goda jaktmöjligheter och fint klimatsmart kött når mångas matbord.
