Hon sitter i styrelsen för Jägareförbundet i Örebro län och är en av de ansvarige personerna för förbundets ”tjejjakter”. Häromdagen dagen lade hon ut ett facebookinlägg som avslutades med orden: ”Kram och godnatt från en jägareförbundare som vågar vägra varg.”
”Jamsar med”
Förbundets policy är att det ska finnas 150 vargar i Sverige och att de ska fördelas med ett eller två revir per län.
– Jag tycker att nivån smyghöjs hela tiden och att vi bara jamsar med. Samhället klappar oss på huvudet för att hålla oss lugna och det gillar jag inte, säger Anki Bergqvist.
Flera jakthundar
Hon har jämthund och stövare och i familjen finns även en drever. Det är hundar som alla lever farligt eftersom de jobbar självständigt och ofta långt ifrån sina förare.
Anki Bergkvist har känt av den starka oro som infinner sig de gånger hunden går på långkut.
– Som tur är har vi ingen fast etablering där jag jagar. Men vi har vargrevir i olika riktningar och ibland springer det vargar förbi våra marker, säger hon.
Ångrat ja till varg
Då och då händer det att jägareförbundare ångrar att de varit med och sagt ja till vargar. Det skedde till exempel när förre förbundsledamoten Lars Eggertz tog bladet från munnen.
Läs den artikeln här.
– Jag möter både förtroendevalda och tjänstemän som tycker som jag om vargen när man är ensam med dem. Men de vågar inte stå upp för det, säger Anki Bergqvist.
”Är allmänna uppdraget värt det?”
Hon tror att mycket av tystnaden inom förbundet bottnar i en rädsla för att mista det allmänna uppdrag som Jägareförbundet har och som ger förbundet över 50 miljoner kronor årligen av jaktkortspengarna.
– Är allmänna uppdraget egentligen värt det vi ser håller på att hända? Jag tycker att det är mer värt om vi får behålla jakten. Vargen är den absolut viktigaste frågan jägarkåren har att arbeta med, säger Anki Bergqvist.