Den första rapporten från det vetenskapliga granskningsråd som förbundsstyrelsen har bildat presenteras nu. Rapporten, vars huvudförfattare är professor emeritus Gert Ragnarsson, handlar om Grimsöforskarnas uppgifter om den – enligt dem – ökande illegala vargjakten i Sverige.
Varför är det viktigt att granska den svenska vargforskningen, Gert Ragnarsson?
– Normalt sker forskning av många forskare parallellt, vilket gör att olika idéer och hypoteser testas mot varandra. Det bidrar till att leda forskningen framåt. Svensk vargforskning har dominerats av ett litet antal forskare under lång tid, vilket är en stor begränsning.
Vad är det som ni har granskat?
– Det som forskarna på Grimsö kallar ”cryptic poaching”, det vill säga dolt illegalt dödande av varg. Vi har inte bara tittat på två formella vetenskapliga artiklar, utan också på tre forskarrapporter på svenska.
Varför behövde artiklarna granskas, de är ju redan granskade av andra forskare?
– Vetenskapliga artiklar kan godkännas utifrån olika kriterier. Idealfallet är att man presenterar en hypotes och via en välplanerad studie kan stödja hypotesen genom robusta så kallade statistiskt säkerställda data. Alternativt kan nya hypoteser eller metoder accepteras som intressanta för forskningen även om konklusiva data fattas.
Blev ni överraskade under er granskning?
– Ja, faktiskt! Vi hade inte förväntat oss att underlaget till forskarnas beräkningar skulle vara så extremt osäkert. Vi hade inte heller förväntat oss att forskarna trots det skulle dra så långtgående och spekulativa slutsatser.
Varför har det blivit så?
– Vi får känslan av att de har lagt mycket energi och prestige i att hävda sina slutsatser, trots uppenbara begränsningar i studierna.
Vad är ni mest kritiska mot?
– Att de reservationer som forskarna själva har gjort i de vetenskapliga artiklarna ofta saknas i rapporterna på svenska. Det är allvarligt eftersom allmänheten, myndigheter och politiker kan ha uppfattat forskarnas slutsatser som ”vetenskapligt visade” och därmed tillförlitliga.
”Grimsöforskarna har bortsett från att vargar är kraftigt revirhävdande och därmed kan döda främmande vargar. Ju fler vargar och ju tätare det är mellan reviren, desto fler vargar dör i konflikter med andra vargar.”
Vad är er slutsats?
– Att Grimsöforskarna har bortsett från att vargar är kraftigt revirhävdande och därmed kan döda främmande vargar. Ju fler vargar och ju tätare det är mellan reviren, desto fler vargar dör i konflikter med andra vargar. Vargar skadas ofta och kan söka skydd som gör att de inte hittas och eventuella radiosignaler avskärmas.
Så det är andra vargar och inte jägare som har dödat de försvunna vargarna?
– Det är omöjligt att veta. Men alla funna döda vargar hamnar på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, och där kan man avgöra hur de har dött.
Hur många vargar har enligt er dödats illegalt under den studerade perioden, som väl sträcker sig över en tjugoårsperiod?
– Om man går på säkert illegalt dödade vargar, eller vargar som via olika fynd förmodas vara illegalt dödade, rör det sig om mindre än en procent av alla vargar som har levt och dött i Sverige under de senaste 25 åren.
Vad hoppas ni att er granskning ska få för konsekvenser?
– Att många verkligen läser vår granskningsrapport och att det medför att allmänheten, politiker, beslutsfattare och finansiärer blir mer kritiska till vilken information som de tar till sig eller vilken forskning som de väljer att stödja.
