Domstolen slår fast att jaktens omfattning i sig kan vara acceptabel, men underkänner beslutet eftersom det saknar begränsning av hur många hondjur som får fällas. Målet skickas nu tillbaka till länsstyrelsen för ny handläggning.
Avslag på licensjakt – men inte av principiella skäl
Länsstyrelsen beslutade den 15 januari 2026 om licensjakt på högst 20 lodjur i hela Gävleborgs län under perioden 1–31 mars. Jakten fick enligt beslutet omfatta alla djur oavsett kön eller ålder.
Beslutet överklagades av organisationerna Svenska Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen, Nordulv och Jaktkritikerna.
Förvaltningsrätten avslår först kraven på att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Därefter upphäver domstolen själva jaktbeslutet och återförvisar ärendet till länsstyrelsen.
Avgörande för utgången är att beslutet saknar en begränsning av hur stor andel honor som får fällas.
Gynnsam bevarandestatus – men risk för lokala effekter
Domstolen konstaterar att den svenska lodjursstammen ligger klart över den nationella miniminivån. Under inventeringssäsongen 2024/25 uppskattades stammen till mellan 1 152 och 1 581 individer, med ett medianvärde på 1 367.
I mellersta rovdjursförvaltningsområdet – där Gävleborg ingår – har 74 lodjur tilldelats genom årets beslut, och totalt 153 i hela landet.
Förvaltningsrätten bedömer att ett uttag på 20 lodjur i Gävleborg, sett till numerären, inte i sig hotar artens gynnsamma bevarandestatus (GYBS). Men domstolen pekar på en avgörande brist: beslutet innehåller ingen begränsning av antalet hondjur som får skjutas.
Eftersom lodjur har låg reproduktionstakt och populationen är särskilt känslig för uttag av vuxna honor, kan ett stort uttag av reproduktiva hondjur få negativa effekter lokalt, menar rätten. Domstolen konstaterar att upp till 20 honor teoretiskt skulle kunna fällas enligt beslutet. Det innebär enligt förvalningsrätten en risk att upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus försvåras, vilket strider mot 23c § jaktförordningen.
Syftet med jakten godtas
Länsstyrelsen angav att syftet med licensjakten var att förebygga socioekonomiska konsekvenser, begränsa skador på tamdjur och stärka förtroendet för rovdjursförvaltningen.
Förvaltningsrätten anser att syftet är tillräckligt tydligt och relevant, och ligger i linje med rovdjurspolitikens mål. Inte heller invändningarna om jakttid under parningsperiod, användning av hundar eller tillåtelsen att söka spår med motorfordon ledde till ingripande från domstolens sida. Dessa delar anses förenliga med gällande regelverk.
Inte proportionerligt utan honbegränsning
I den avslutande proportionalitetsbedömningen slår domstolen fast att avsaknaden av könskvot gör beslutet oproportionerligt i förhållande till undantaget från det strikta skydd som lodjuret har enligt EU:s art- och habitatdirektiv.
Beslutet upphävs därför och målet skickas tillbaka till länsstyrelsen för nytt beslut, där en begränsning av högsta andel honor ska ingå.
Skiljaktig mening
Rådmannen Daniel Wanhatalo var skiljaktig. Han ansåg att både den nationella och regionala bevarandestatusen är tydligt tryggad och att även miniminivån i Gävleborg är ohotad. Enligt hans bedömning var beslutet proportionerligt även utan könskvot och överklagandena borde ha avslagits.
Vad händer nu?
Länsstyrelsen måste nu fatta ett nytt beslut om licensjakten i Gävleborg. En central fråga blir hur en eventuell begränsning av hondjur ska utformas – exempelvis genom en särskild honkvot eller annan reglering.
Domen kan överklagas till kammarrätten.
För jägarkåren innebär domen att planerad lodjursjakt i länet tills vidare stoppas – men den principiella möjligheten till licensjakt ifrågasätts inte. Domstolen har tvärtom tydligt markerat att jakt kan vara tillåten, förutsatt att den utformas så att reproduktionen och den långsiktiga bevarandestatusen inte äventyras.
Överklagat – inte bara i Gävleborg
Enligt vad Jakt & Jägare erfarit har åtminstone Naturskyddsföreningen överklagat samtliga elva lodjursjakter i mellersta och södra förvaltningsområdena. Av dessa har Uppsala (tilldelning 10 djur) och Västra Götaland (tilldelning tre djur) inte någon begränsning avseende hondjur. Det återstår alltså att se vad förvaltningsrätten i Luleå dömer i dessa fall.
Jakt & Jägare har i dag publicerat följande artiklar i ämnet: “Samma statistik kan leda till olika beslut” och “Sverige har världens tätaste lodjursstam“.
