De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2027 och bygger på Naturvårdsverkets översyn av jakttiderna samt förslag som lämnats inom regeringens särskilda uppdrag om säl och skarv.
Beslutet innebär bland annat utökad allmän jakt på fälthare, rådjurskid, gräsand, knipa, storskrake, dalripa, fjällripa och snatterand.
Möjligheterna till skyddsjakt utökas också för flera arter, bland annat fälthare, fasan, flera gåsarter, trana, gråhäger samt årskalvar av dov- och kronhjort.
– Jakttiderna behöver ses över regelbundet för att viltförvaltningen ska bygga på aktuella förutsättningar. Det ska bland mycket annat bli enklare att jaga skarv och säl men regeringen säger nej till utökad skyddsjakt av älgkalv, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
Nej till hundjakt på kronhind och kronkalv
En fråga som Jägarnas Riksförbund särskilt lyft i remissbehandlingen gäller kronhjortsjakten i de delar av landet där älgjakten börjar den 1 september.
JRF förordade att kronhind och kronkalv skulle få jagas med hund under septemberjakten på älg. Naturvårdsverket gick också vidare med förändringen i sitt slutliga förslag till regeringen.
Förslaget innebar att hind och årskalv av kronhjort skulle få jagas när de förföljs av hund den 1–30 september i områden där älgjakten börjar den 1 september.
I dag får hind och årskalv jagas från den 16 augusti, men under perioden 16 augusti–30 september endast genom smyg- eller vaktjakt. Det innebär att kronhind och kronkalv inte får fällas när de förföljs av hund under september.
Naturvårdsverket motiverade förändringen bland annat med att kronhjorten upplevs som svårjagad i norra Sverige. Möjligheten att fälla hind och kalv för hund i samband med älgjakten skulle kunna effektivisera jakten, öka avskjutningen där det finns behov av det och bidra till minskade betesskador.
Trots att både JRF och Naturvårdsverket förordade förändringen finns den inte med i regeringens beslut.
Kullgren: En balans mellan olika intressen
När Jakt & Jägare når landsbygdsminister Peter Kullgren på telefon och frågar varför regeringen går emot förslaget pekar han på remissbilden.
– Jag tror att JRF var rätt ensamma om att föreslå det, svarar Kullgren.
Ministern lyfter sedan ett annat exempel där regeringen inte följt Naturvårdsverkets slutliga förslag:
– Skyddjakt på älgkalv under vårmånaderna – där går vi inte på verkets förslag. Det är en samlad bedömning och en balans mellan olika intressen, säger Kullgren.
Till dessa intressen räknar han bland annat biologisk mångfald, jordbruket och jägarna.
– Utgångspunkten för regeringen blir såklart Naturvårdsverkets förslag men självklart tittar vi på de olika remissvaren och bildar oss en uppfattning. Vi kan heller inte fatta beslut på det som inte finns underlag på, så det kan komma justeringar i besluten. Regeringen vill be verket att titta på det igen.
JRF: Försvårar förvaltningen av kronstammen
Solveig Larsson, ordförande i Jägarnas Riksförbund, framhåller att det är svårt att göra en fullständig bedömning innan hela regeringens jakttidsbeslut finns tillgängligt.
Men när det gäller kronhjorten är hon kritisk.
– Jag beklagar att inte regeringen ville ta med det som vi och Naturvårdsverket tyckte var klokt. Det minskar möjligheten att förvalta en ökande kronstam i norra Sverige, säger Larsson.
Samtidigt lyfter hon fram frågor som JRF varit drivande i och som fått genomslag.
– Jakt på storfågel till exempel, det var JRF som väckte frågan.
Går emot Naturvårdsverket på flera punkter
Kronhjortsfrågan är inte det enda området där regeringen väljer en annan väg än Naturvårdsverket.
Ett tydligt exempel gäller användningen av hund som förföljer vildsvin.
Naturvårdsverket föreslog att starten skulle flyttas fram från den 1 till den 21 augusti. Myndigheten pekade bland annat på risken för att små vildsvin och annat vilt utsätts för onödiga påfrestningar samt på de höga temperaturer som kan råda i augusti.
Naturvårdsverket bedömde samtidigt att den tre veckor kortare perioden skulle få försumbar betydelse för den totala vildsvinsavskjutningen.
Regeringen säger nej till förändringen. Hund som förföljer vildsvin kommer alltså även fortsättningsvis att få användas från den 1 augusti.
Oförändrad jakttid på kråkfåglar
Regeringen går även emot Naturvårdsverket när det gäller kråka, kaja och skata.
Naturvårdsverket föreslog betydligt kortare jakttider. För kråka och kaja föreslogs jakt den 1 augusti–20 februari och för skata den 11 augusti–10 januari.
Ett av myndighetens motiv var att jakttiden inte skulle överlappa arternas häcknings- och uppfödningsperioder.
Regeringen väljer att inte genomföra förkortningen. Dagens jakttider blir därmed kvar.
Februarijakt på kid – men inte get
När det gäller rådjur genomför regeringen bara en del av Naturvårdsverkets förslag.
Myndigheten ville tillåta jakt på både get och kid under februari. Jakten skulle endast få ske som smyg- eller vaktjakt.
Regeringen går vidare med den utökade jakten på rådjurskid, men säger nej till motsvarande utökning för get.
Nej till riktad skyddsjakt på älgkalv
Även frågan om älgkalv förändrades under beredningen.
Naturvårdsverket hade först föreslagit en förlängning av den ordinarie älgjakten. Efter remissbehandlingen slopade myndigheten det förslaget och landade i stället i en mer riktad åtgärd.
Det slutliga förslaget innebar skyddsjakt på årskalv av älg som orsakar stamskada på tall i ungskog under perioden 1 februari–15 april. Jakten skulle endast få bedrivas som smyg- eller vaktjakt.
Regeringen säger nej även till det förslaget.
– Naturvårdsverket föreslog jakt på älgkalv i februari, för att skydda bland annat planterad ungskog av tall. Mot bakgrund av älgstammens skick är Liberalerna nöjda med att föreslå jakttider utan februarijakt på älgkalv, säger Elin Nilsson, landsbygdspolitisk talesperson för Liberalerna.
Större möjligheter till skarvjakt
På andra områden innebär regeringens beslut tydliga utökningar.
Skyddsjakten på skarv vid fasta och rörliga fiskeredskap, dock inte handredskap, förlängs med en och en halv månad.
I fredningsområden för fisk utökas jakttiden med fem månader, vilket innebär att skyddsjakt där kan bedrivas året runt.
Dessutom införs en ny bestämmelse om skyddsjakt på skarv längs den svenska kusten upp till första vattenhindret.
Säl får skyddsjagas året runt i sötvatten
Även reglerna för säl ändras.
En ny bestämmelse införs som innebär att säl får skyddsjagas året runt i sötvattensområden.
Förändringarna för säl och skarv bygger bland annat på förslag från Naturvårdsverket och länsstyrelserna inom regeringens särskilda uppdrag på området.
Fler arter får utökad jakt
Regeringens beslut innebär också utökad allmän jakt på fälthare, rådjurskid, gräsand, knipa, storskrake, dalripa, fjällripa och snatterand.
Möjligheterna till skyddsjakt utökas samtidigt på bland annat kungsfasan, fälthare, näbbmöss, fasan, gråsparv, pilfink, bläsgås, bläsand, grågås, kanadagås, vitkindad gås, årskalv av dovhjort och kronhjort, trana samt gråhäger.
I vissa bestämmelser om skyddsjakt på fåglar tas också det så kallade flockbegreppet bort.
– Det är väldigt bra att regeringen står upp för jakten och möjligheten att jaga de arter som har livskraftiga stammar. Det är också positivt att det blir enklare att kunna skydda jordbruket och fisket från för stora skador. Vi måste kunna värna vår livsmedelsproduktion, säger John Widegren, gruppledare för Moderaterna i miljö- och jordbruksutskottet.
Gäller från juli 2027
Naturvårdsverket arbetade med översynen av jakttiderna från 2024 till sommaren 2026 och ändrade flera av sina ursprungliga förslag efter remissbehandlingen. Det slutliga förslaget lämnades till regeringen den 12 juni.
Regeringen har därefter gjort egna avvägningar och frångår Naturvårdsverkets slutliga förslag på flera punkter – bland annat när det gäller kronhjort under septemberjakten, hund efter vildsvin, kråkfåglar, rådjursget och skyddsjakt på älgkalv.
