Det är inte lätt att reda ut turerna. Tingsrätten hade att ta ställning till frågor som ”är det samma klubb nu juridiskt sett, som den som bildades 1959?” och ”är det ens en klubb?”, anklagelser om förfalskade protokoll och huruvida medlemmar har betalat medlemsavgift eller inte och ett otal andra inlagor och yrkanden.
Gick ur jaktklubben
För att baka ner det till väsentligheterna:
En markägare gick 2019 ur den lokala jaktklubben, bildad 1959 i Uppland, för att jaga enskilt på sin egen mark. Emellertid står den gemensamma klubbstugan på 27 kvadratmeter som uppfördes 2002 på dennes ägor. Markägaren betraktade stugan som sin egendom och försåg den med ett lås.
Jaktklubben i sin tur har hävdat att det är klubben som äger stugan och krävt att markägaren tar bort låset, alternativt ger klubben nycklar. Markägaren gick dock inte med på detta och saken togs till tinget.
Krävde upplåsning
I tingsrätten yrkade jaktklubben att den ska ha rätt till jaktstugan och att markägaren skulle återställa klubbens besittning till stugan. På vanlig svenska alltså att ta bort låset. Markägaren i sin tur yrkade på att jaktklubben skulle betala honom 200 000 kronor i skadestånd för kränkning och falsk tillgivelse.
Uppsala tingsrätt ansåg inte att markägarens yrkanden har med rättegången att göra och avvisar hans krav. Dessutom dömer rätten till jaktklubbens favör – jaktstugan tillhör klubben och markägaren förpliktas att återställa besittningen genom att låsa upp eller tillhanda nyckel till stugan.
Ville dela rättegångskostnaderna
Markägaren hade dessutom yrkat på att båda parter skulle dela på rättegångskostnaderna. Det gillade inte tingsrätten heller. Jaktklubben hade begärt att få ersättning på 407 200 kronor, varav 317 240 kronor avsåg ombudsarvode motsvarande 115 timmars arbete.
Även om rätten skriver att processen ”med återkommande yrkanden om avvisning och om editionsföreläggande och i övrigt flera långa inlagor – måste ha varit tidskrävande” för jaktklubbens ombud, medges ersättning endast för 90 av de begärda timmarna.
