Foto: Hanna Knutsson, SLU Skogsbruket måste skapa mer foder genom blandskogar och tallföryngring för att få ner betesskadorna, enligt rapporten.

SLU: “Älgmålen svåra att nå – klimat och jägarmotstånd sätter stopp”

Rapporten, framtagen på uppdrag av Naturvårdsverket, pekar på en kombination av faktorer som gör att målen inte går att nå. En av de viktigaste är klimatförändringarna. JRF kritiska: “Vi har nått vägs ände” och vill införa allmän älgjakt.

– Ett mål är att det ska finnas fler och tyngre kalvar än i dag, men vi ser i stället färre och lättare kalvar. Det kommer knappast vara möjligt att nå dagens målnivåer för älgreproduktionen, säger Fredrik Widemo, viltforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU och den som lett arbetet.

Varmare och torrare somrar påverkar älgens välmående och gör att kon inte orkar föda fram lika många eller stora kalvar.

Skogsskador kräver färre älgar – men jägarna säger nej

Ett annat mål gäller att begränsa betesskadorna på skogen. Här visar analysen att det i praktiken skulle krävas en kraftig sänkning av älgstammen samtidigt som skogsbruket måste skapa mer foder genom blandskogar och tallföryngring.

– Våra analyser visar att älgstammen skulle behöva sänkas kraftigt för att nå målen, samtidigt som vi behöver öka mängden foder. Men det är bara enstaka procent av jägarna som vill ha färre älgar än i dag och vi ser redan att avskjutningsmålen inte uppfylls. Det gör att älgstammen ökar igen, säger Fredrik Widemo.

JRF: Dags för översyn – inför allmän älgjakt

Jägarnas Riksförbund (JRF) menar att rapporten visar att dagens system inte fungerar.

– Inte nog med att dagens älgförvaltning är dyr och byråkratisk, vi är inte i närheten av att nå de mål som man ville uppnå när man introducerade den 2012. Det torde vara uppenbart för alla att vi har nått vägs ände och att det är dags för en total översyn av förvaltningen. Det logiska steget är att gå mot allmän älgjakt, säger Mikael Hultnäs, riksviltvårdskonsulent på JRF, till Jakt & Jägare.

Fråga för förvaltningen

SLU:s slutsats är att flera av målen är så ambitiösa att de knappast är relevanta i praktiken. Nu blir det upp till älgförvaltningen att avgöra hur målen ska användas framöver.

Naturvårdsverket, som är nationellt ansvarig, ser rapporten som ett viktigt tillskott i diskussionen.


Fakta: SLU:s bedömning av älgförvaltningens mål

(Grön = realistiskt/relevant, Gul = delvis/oklar relevans, Röd = ej realistiskt/ej relevant)

🟥 Kalvvikter

  • Kalvarna blir lättare.
  • Relevanta men inte realistiska i dagens klimat.

🟥 Kalvproduktion

  • Färre kalvar per hondjur.
  • Relevanta men inte realistiska.

🟩 Andel tjur bland vuxna

  • Målet är uppnått eller nära.
  • Realistiskt och relevant – men kan minska kalvantalet.

🟩🟨 Skador på gran

  • Nära målet.
  • Realistiskt men inte relevant som indikator för fodertillgång.

🟩 RASE-täthet (rönn, asp, sälg, ek)

  • Nära målet.
  • Realistiskt.

🟥 RASE-konkurrenskraft

  • Barrträd växer förbi även utan bete.
  • Inte relevant som mål.

🟥 Skador på tall

  • Målet kan inte nås utan kraftig minskning av älgstammen.
  • Varken realistiskt eller relevant i sin nuvarande form.

Läs hela rapporten här.