Förslaget, som behandlats av social- och miljöutskottet, innehåller bland annat nya krav för jakt på vitsvanshjort – en art som har skapat ökande friktion mellan markägare och jaktlag, särskilt i norra skärgården.
– De nuvarande reglerna har lett till konflikter i områden där vitsvanshjorten är särskilt etablerad, konstaterade utskottsordförande Christian Wikström (Ob).
Jakt på vitsvanshjort endast inom jaktlag
En central förändring i lagförslaget är att jakt på vitsvanshjort framöver endast ska få ske inom ramen för ett organiserat jaktlag, och att samma arealkrav ska gälla för både vitsvanshjort och rådjur. Det innebär att möjligheten till enskild jakt på arten kraftigt begränsas, något som förväntas minska konflikter mellan olika intressenter.
Brett stöd
Förslaget fick brett stöd i lagtinget och beskrevs av flera ledamöter som ett välkommet och nödvändigt steg mot bättre viltförvaltning. Samtidigt fanns olika åsikter om effekterna.
– En ökad förvaltningsstruktur är det bästa sättet att förhindra överetablering av vitsvanshjorten, menade Johan Lindström (Ob).
Partikollegan Stellan Egeland uttryckte däremot oro över att strängare regler kan leda till motsatt effekt, genom att minska incitamenten för jägare att delta i viltvårdsarbete.
Åsikter isär om varselkläder
En annan fråga som väckte debatt var förslaget att behålla möjligheten att jaga rådjur utan krav på varselkläder. Social- och miljöutskottet hänvisar till att det finns en etablerad praxis bland jägarna som gör sådana krav överflödiga.
Men Rainer Juslin gick emot utskottet och kallade varselplagg för “en billig livförsäkring” – särskilt med tanke på säkerheten vid jakt under lågsäsong.
Trolig skärpning
Det återstår att se hur lagtinget slutligen beslutar i frågan, men mycket pekar på att reglerna för jakt på vitsvanshjort kommer att skärpas framöver. Målsättningen är att minska konflikter och förbättra förvaltningen av viltstammarna i landskapet.
Kom från Amerika
I Finland finns många vitsvanshjortar. De togs till Finland av till USA utvandrade finländare som ansåg de hemmavarande behövde ett nytt vilt att jaga för klara sig under de svåra tiderna på 1930-talet.
Finska Viltcentralen beviljade närmare 60 000 jaktlicenser i vintras, något som Jakt & Jägare skrev om.
