Det är Sveriges kornbod som vi pratar om. I landets södra delar finns de bästa åkrarna och där odlas och produceras huvuddelen av vår mat. En vecka efter publiceringen av studien invaderar Ryssland Ukraina, som historiskt med sina svarta bördiga jordar har kallats Europas kornbod. Ryssland och Ukraina är inte bara världens ledande exportörer av vete, våra östliga grannar sitter också på nycklar till vår matförsörjning, bland annat genom vårt beroende av rysk energi. Vi har blivit abrupt och plågsamt medvetna om vår sårbarhet och om att vi måste ha mat för att leva.
Den ”rewilding” som Hälsingland har gått igenom har vi redan svaret på. Troligen inställd älgjakt på flera håll och frysar som brukar fyllas med älgkött lär blir tomma i vinter. Priset på köpemat har redan börjat stiga.
I dag behöver vi inte fler igenväxta åkrar, inte fler ängar utan betande djur. Vi behöver överleva, vi behöver mat från åker och från skog. Både från det som växer och det som har ben.
När jag skriver fel tid menar jag kanske egentligen rätt tid. Aldrig har väl den helt verklighetsfrämmande rewilding-rörelsen så frankt blivit beskriven som i den vetenskapliga artikeln.
Så mänsklig verksamhet ska minska? Jo, vi har plågsamt märkt det redan. Den som vill bo kvar på landsbygden ska vara en överlevare av rang. Studien får formen av en instruktionsbok.
Om ”vi” på förhand känner till hur varg skulle påverka viltstammarna i länen Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Skåne, södra halvan av Västra Götaland och södra spetsen av Östergötland, kan vi informera bort lite av väntade protester och konflikter.
Det är här jag får rysningar. Vilka är ”vi”? Det är den brännande frågan.
Sist jag kollade hade vi inget beslut i Sveriges riksdag om att mänsklig verksamhet ska minska någonstans i Sverige. Däremot har vi en livsmedelsstrategi som tydligt nämner ökad aktivitet, ökad produktion av livsmedel. Vi har också en myndighet som ansvarar särskilt för att vi har jaktbart vilt i hela landet.
Den finansiellt starka organisationen Rewilding Europe drivs från Nederländerna och firar tioårsjubileum i år. Chefen Frans Schepers förklarar på organisationens webbplats att återförvildande betyder att ”liv andas tillbaka till våra landskap”. Låter vackert och kanske kan det stämma ibland. Men inte i min verklighet i Järvsö.
Först försvann korna från byn på grund av rovdjur. Skrämda och traumatiserade kvigor är både svåra och farliga att hantera. Med korna försvann förstås biologisk mångfald på betena. Plus matproduktion.
Sedan försvann spåren av älg. I de områden som för bara några år sedan var fulla av spillning och djurspår låg snön i vintras ren och vit utan spår. Även vargspåren är borta kan tilläggas. Inga älgar, inga vargar.
Så kan det bli när dröm möter verklighet.
Läs fler artiklar om vad vargar äter och hör röster om studien:
