Nu har kommunen placerat ut två specialbyggda sälskrämmor i vattnet, med målet att skydda viktiga arter som lax, abborre och ål.
Drivs med solceller
De flytande anläggningarna, som vardera kostat en halv miljon kronor, har bogserats ut till hamninloppet. De är självförsörjande på el och konstruerade i Finland. Liknande system har redan använts med framgång på andra platser i landet, bland annat i Stockholm.
Snabbt resultat
– Erfarenheter från andra områden visar att de här skrämmorna kan ge effekt direkt, säger David Lundevall, markförvaltare vid Nyköpings kommun till SVT Nyheter.
Utöver kommunens satsning har även länsstyrelsen köpt in två sälskrämmor som planeras att placeras ut vid Ringsön i skärgården senare i höst.
I mars i år beslutade Naturvårdsverket om licens- och skyddsjakt på säl i Östersjön
Licensjakt på gråsäl
Gäller i länen längs Östersjön med totalt tillåtet uttag på 1 000 gråsälar.
Skyddsjakt på knubbsäl och vikare
Exakta kvoter och villkor (såsom jaktområde, jakttid och tillståndskrav) regleras i särskilda beslut för respektive art (knubbsäl och vikare)
Naturvårdsverket tillåter även skyddsjakt på både knubbsäl och vikare under 2025–2026 med syftet att förhindra skador på småskaligt yrkesfiske och känsliga fiskbestånd.
Fakta: Så fungerar sälskrämmor
- Ljudbaserad teknik – Sälskrämmorna sänder ut undervattensljud på frekvenser och ljudstyrkor som upplevs obehagliga för sälar, men som inte skadar dem.
- Selektiv påverkan – Ljuden är utformade för att störa sälarnas orientering och jaktbeteende, utan att i större utsträckning påverka fiskar eller andra marina djur.
- Självförsörjande – Anläggningarna är utrustade med solpaneler och batterier, vilket gör dem oberoende av landbaserad elförsörjning.
- Beprövad metod – Sälskrämmor används redan i flera delar av Sverige och Finland, ofta med dokumenterat goda resultat för att minska sälskador på fiske och fiskbestånd.
