Le Carlsson är besiktningsman på länsstyrelsen i Blekinge, och han har följt sjöfåglarnas situation i flera år. För tio år sedan upptäckte han att något inte stod rätt till i Östersjöns fågelkolonier. Fåglar drabbades av kramper, kunde inte vika ihop sina vingar och vinglade när de gick.
Sedan dess har han räknat till över 23 000 döda fåglar i Blekinge skärgård.
Dagens Nyheter, DN, är med Le Carlsson ut på Norrören i Blekinge skärgård där han visar döda och döende fåglar.
– Jag känner stor sorg när jag går i land och blir vittne till hur fåglar kravlar omkring i dödskamp. Bara på den här ön har jag hittat över tuesn döda fåglar, och det kommer vara likadant den här säsongen, säger Le Carlsson till DN.
Under tiden sällskapet är ute i skärgården syns inga ejdrar till.
– Normalt borde vi ha sett åtminstone 50 ådor med ungar, men under de veckor jag har varit här i vår har jag inte sett en enda ejderunge, berättar Per-Åke Hägerroth, forskare vid avdelningen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet, för DN.
Per-Åke Hägerroth och hans forskarkollegor tar just nu prover på fåglar och studera deras levnadsmiljö. Det var även de som för två år sen slog fast att fåglarna dör av B-vitaminbrist, och därmed rönte stor internationell uppmärksamhet.
Blir svårt sjuka
Vissa fåglar drabbas av en sjukdom som ger kramper, hjärnskador och förlamning på grund av bristen på B-vitamin, tiamin. Forskarna menar att bristen även leder till att fåglarna inte lyckas häcka som de ska, färre ägg läggs och färre ungar överlever.
Sjukdomen har funnits hos Östersjölaxen sedan 70-talet. Forskare kom då på att sjukdomen kunde botas om laxarna badades i tiamin. Laxyngel, såväl som fågelungar, föds med en gulesäck som ska ge dem näring under de första dagarna i livet.
– De fågelungar vi ser dö här följer precis samma mönster, och de vuxna fåglarna får liknande symtom som hos laxen. Att fåglar dör i en vinterstorm kan man förstå, men att de dör i mitten av maj när alla förhållanden är optimala och de har ungar i boet, det är så fel det kan bli, säger Per-Åke Hägerroth till DN.
Forskarna har dock sett att man kan bota sjuka fåglar på liknande sätt som man gjorde med laxen – genom att injecera tiamin i bröstmuskulaturen.
Möts av skepsis
Teorin om att det är bristen på B-vitamin som ligger bakom den stora fågeldöden möts av skepsis. Forskarna är inte eniga om att det är den stora orsaken. Enligt Svensk fågeltaxering ökar vissa arter av kustfågel.
– Tiaminspåret är intressant, men det finns många andra förklaringar också till fågeldöden, säger Martin Green, Lunds universitet, till DN.
De motstridiga uppgifterna om orsakerna till fågeldöden har gjort att Naturvårdsverket hittills inte har reagerat på rapporterna om tiaminbrist.
– Tiaminbrist finns, men vi vet inget om det storskaliga förloppet eller vilka effekter det har. Det finns ingen samstämmig bild, säger Krister Mild på Naturvårdsverket till DN.
Rubbat kretslopp
I sommar ska forskarna från Stockholms universitet fortsätta följa situationen för ejder, alfågel och blåmussla. Fågeldöden uppträder i cykler, så forskarna utesluter att det är ett miljögift som ligger bakom B-vitaminbristen. I stället tror man att det handlar om en rubbning i det naturliga kretsloppet.
– Det finns giftiga ämnen i naturen som går upp och ner. I ett friskt ekosystem blir koncentrationerna aldrig så höga, men i övergödda miljöer kan det hända, säger Lennart Balk, forskare vid Stockholms universitet, till DN.
– Vi ser att störningarna i fågelhäckningen fortgår. Inget tyder på att det är bättre i år. Ändå reagerar inte myndigheterna. De väljer att vänta tills populationerna helt har kraschat, fortsätter Lennart Balk.
Fakta B-vitaminbrist hos fåglar
B-vitamin, tiamin, finns i alla levande celler. Ämnet är nödvändigt för att ämnesomsättning och nervsystem ska fungera. De sjöfågelarter som drabbas hårdast av tiaminbrist är ejder, gråtrut, roskarl, silltrut, svärta och alfågel.