30 älgar har med hjälp av helikopter försetts med gps-halsband för att kunna följas under tre år i områdena som brann i Ljusdals kommun.
Foto: Mostphotos 30 älgar har med hjälp av helikopter försetts med gps-halsband för att kunna följas under tre år i områdena som brann i Ljusdals kommun.

Gps-märkta älgar följs i brandområden

I områdena som brann i Ljusdals kommun sommaren 2018 har Sveaskog och SLU påbörjat älgmärkningsprojektet ”Viltsamverkan i brandens spår” för att främja en framtida adaptiv förvaltning av älg och skog.

I de tre största brandområdena i Ljusdals kommun brann cirka 8 400 hektar skogsmark, där 30 älgar med hjälp av helikopter under våren har försetts med gps-halsband för att kunna följas under tre år. Projektet är tänkt som en plattform där samverkan mellan markägare, SLU, jägare och myndigheter kan utvecklas, skriver Sveaskog i ett pressmeddelande.
– Brandområdet förväntas ge oss bra förutsättningar för att förstå hur snabbt en älgpopulation reagerarar på mer foder av högre kvalitet, och hur snabbt den adaptiva älgförvaltningen reagerar på ett ökat antal älgar, förklarar Anders Johansson, jakt- och klövviltsansvarig i Södra Norrland på Sveaskog.

Begränsad kunskap i Sverige
Skogsbränder var tidigare ett naturligt inslag. De förändrade skogens struktur och skapade öppna ytor i skogen. Förekomsten av skogsbränder i barrskog har dock minskat kraftigt i Sverige, med en årlig brandyta av cirka 1 procent av totalarealen för 150 år och cirka 0,016 procent i dag.
– Kunskapen om hur djur och växter påverkas, och återkommer, efter brand är ytterst begränsad i Sverige. Kunskapen i dag domineras av studier från Nordamerika. Detta unika projekt kan således bli en nationell viktig satsning som Sveaskog och SLU la basen till, säger Göran Ericsson, professor och prefekt på Sveriges lantbruksuniversitet.

Syftet med ”Viltsamverkan i brandens spår”
• Uppskatta om och hur stor andel älgar som kommer från andra jaktenheter (förvaltningsområden/skötselområden).
• Fastställa varifrån invandrande älgar i brandområdet kommer, och vart utvandrande älgar tar vägen under vinter- och sommarsäsong.
• Bestämma andel älgar som stannar i eller nära brandområdet året om.
• Bestämma när förflyttningar sker från och till respektive område, med särskilt beaktande av rörelsemönstret under pågående jakttid.
• Bestämma vilka habitat som utnyttjas i närheten av brandområdet.
• Beräkna hemområdesstorlek och hur det förändras med fodertillgång.
• Avgöra vilka skogsbestånd som älgarna utnyttjar under året, och hur intensiteten i älgarnas nyttjande är i olika typer av skogsbestånd i relation till brandområdet.
• Beräkna reproduktionen och kalvöverlevnaden i relation till kornas utnyttjande av brandområdet.