Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har på uppdrag av Naturvårdsverket undersökt möjligheterna att använda drönare för älginventering, meddelar SLU i ett pressmeddelande.
Tekniken används redan kommersiellt. Med hjälp av värmekameror kan drönare upptäcka älgarnas varma kroppar från luften. Någon gemensam standard för hur inventeringarna ska genomföras finns dock inte, och därför har metoden ännu inte samma status som de kvalitetssäkrade inventeringsmetoder som används inom älgförvaltningen.
– Det här är den första utvärderingen av metoden i Sverige och vi ser att drönare som används på rätt sätt och under rätt förhållanden kan vara väldigt effektiva som inventeringsverktyg för älg, säger Tim Hofmeester, forskare vid SLU och en av rapportförfattarna.
Hittade nästan alla älgar
Under bra förhållanden är resultaten mycket lovande. När det är kallt, molnigt och vindstilla och skogen är relativt öppen lyckades forskarna hitta i stort sett samtliga älgar.
Vädret är samtidigt en av metodens stora svagheter.
När solen värmer upp omgivningen blir det svårare att skilja en älg från exempelvis en uppvärmd sten i värmekameran. Varma trädtoppar kan dessutom skymma djuren.
– Vid perfekta väderförhållanden hittade vi i princip alla älgar som fanns i området. Då var metoden väldigt effektiv. Men om solen tittar fram skapas osäkerheter, säger Tim Hofmeester.
Problemet innebär att en inventering inte nödvändigtvis kan genomföras vid den tidpunkt som planerats. Forskarna anser också att vissa provytor behöver kontrolleras flera gånger för att det ska gå att beräkna sannolikheten för att drönaren verkligen upptäcker de älgar som finns där när förhållandena inte är optimala.
Kan skilja kor och kalvar – men svårare
Drönarna kan användas till mer än att enbart räkna antalet älgar. Studien visar att det även är möjligt att få information om könsfördelningen och antalet kalvar per ko.
Det är dock betydligt mer krävande. Att avgöra kön och ålder från luften kan vara svårt och förutsätter bra bilder, lämpligt väder och en erfaren drönarpilot. För att få ett statistiskt tillförlitligt resultat krävs dessutom fler observationer och därmed en större arbetsinsats.
Ska inte ersätta älgobs
I dag bygger den svenska älgförvaltningen på fyra rekommenderade och kvalitetssäkrade basmetoder: älgobs, spillningsinventering, avskjutningsstatistik och älgkalvarnas slaktvikter. Metoderna mäter olika delar av älgstammens storlek, sammansättning och utveckling och används tillsammans för att ge underlag för förvaltningen.
Det finns även godkända utökade metoder, exempelvis inventering från helikopter eller flygplan, men dessa är mindre kostnadseffektiva.
SLU:s studie innebär inte att drönarna nu ska ersätta de befintliga metoderna.
– Drönare ersätter inte befintliga inventeringsmetoder, men rapporten är ett viktigt steg i utvecklingen av framtidens metoder. Rapporten ger oss ett bättre underlag för det fortsatta arbetet med vägledningar och kvalitetssäkring, säger Anders Broby, vilthandläggare på Naturvårdsverket.
Vill se certifierade piloter
Innan drönarinventering kan få en etablerad roll i älgförvaltningen återstår flera frågor.
Forskarna lämnar bland annat rekommendationer om vilka kameror som bör användas och på vilken höjd drönarna ska flyga. Många företag som redan utför drönarinventeringar känner enligt SLU till metodens svagheter, och relativt små förändringar av rutinerna kan förbättra kvaliteten.
Forskarna anser däremot att det behövs särskild certifiering av drönarpiloterna för att kvalitetssäkra inventeringarna. Resultaten och osäkerheterna behöver också jämföras ytterligare med de etablerade inventeringsmetoderna.
Det behövs dessutom mer kunskap om hur bland annat väder, årstid och olika skogstyper påverkar möjligheten att upptäcka älgar.
Rapporten är därför ett första steg mot att drönare i framtiden skulle kunna bli ytterligare en kvalitetssäkrad metod inom den svenska älgförvaltningen.
Jakt & Jägare har tidigare skrivit om inventering med hjälp av drönare. Läs mer här.
