Enligt ett förslag från Naturvårdsverket ska jakttiderna ses över vart sjätte år. Jägarnas Riksförbund välkomnar att arbetet med jakttider struktureras.
Foto: Mostphotos Enligt ett förslag från Naturvårdsverket ska jakttiderna ses över vart sjätte år. Jägarnas Riksförbund välkomnar att arbetet med jakttider struktureras.

Nya jakttider vart sjätte år

Naturvårdsverket vill införa jakttidsutskott

Naturvårdsverket lämnade på torsdagen ett förslag till regeringen om hur arbetet med nya jakttider ska gå till. Naturvårdsverket vill ta över beredningsarbetet och ha en översyn av jakttiderna vart sjätte år. Dessutom vill verket skapa ett särskilt jakttidsutskott – med representanter från jakten, areella näringar och naturskydd.

Arbetet med jakttider har kritiserats från flera håll, bland annat av jaktorganisationerna, för att vara ostrukturerat och delvis också satt på undantag. Sedan 2012 har det kommit in 14 skrivelser till regeringskansliet som på olika sätt berör jakttider – men ingen har remissbehandlats. Därför gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå ett mer ändamålsenligt, tydligt och effektivt sätt att jobba.
– Det är bra om man kan skapa tydliga arbetsrutiner kring jakttiderna, eftersom de är viktiga för viltförvaltningen, säger Jägarnas Riksförbunds ordförande Solveig Larsson.

Jakttider för en effektiv förvaltning
JRF-basen har deltagit vid möten kring den nya jakttidsorganisationen men inte läst det slutliga förslaget från Naturvårdsverket. Hon bekräftar generellt att situationen med skrivelser som blir liggande i åratal utan åtgärd inte är bra.
– Jag kan tänka mig att det handlar både om okunskap och prioriteringar. Att man nu strukturerar jakttidsarbetet är en klar fördel. Vi får också hoppas att att alla inblandade i de framtida råden och beredningarna tar sitt ansvar och för en konstruktiv dialog utfrån att vi behöver en effektiv viltförvaltning och jakt, säger Solveig.

Revidering vart sjätte år
I Naturvårdsverkets förslag föreslås en återkommande revidering av jakttiderna vart sjätte år, vilket delvis är en anpassning till omvärlden. Till exempel stäms EU:s art- och habitatdirektiv av vart sjätte år och Norge ser över sina jakttider vart femte år. Om särskilda behov eller akuta situationer uppstår ska det givetvis gå att föreslå jakttidsändringar även under en sådan sexårsperiod.
Naturvårdsverket tänker sig en arbetsordning som tar två och ett halvt år från förslagsinsamling till att de nya jakttiderna träder i kraft:
1. Förslag samlas in till ett tydligt stoppdatum .
2. Naturvårdsverket sammanställer förslagen och hämtar in kunskap (forskning, statistik, inventeringar med mera).
3. Naturvårdsverket redovisar ett preliminärt förslag som stäms av med jakttidsutskottet.
4. Förslaget publiceras och det genomförs en så kallad snabbkunsultation under tre-fyra veckor då berörda ska kunna lämna synpunkter på förslaget. Däremot ska man inte kunna lämna in helt nya förslag som rör andra jakttider, arter eller jaktformer än de som finns i ursprungsförslaget.
5. Naturvårdsverket reviderar sitt förslag, konsulterar jakttidsberedningen och lämnar sedan över det färdiga förslaget till regeringen.
6. Regeringen remitterar ärendet och fattar så småningom beslut.

Tills vidare-beslut
Naturvårdsverket föreslår att den nya jakttidsberedningen, som knyts till det (ännu ej bildade) nationella viltrådet, ska bestå av maximalt tio ledamöter som kommer från jakten, de areella näringarna och naturskyddsorganisationerna.
Naturvårdsverket anser att jakttiderna liksom tidigare ska gälla tills vidare, tills regeringen beslutar om en ändring. I jakttidsarbetet ingår, förutom datum för tillåten jakt på olika viltarter, även vilket tid på dygnet vilt får jagas, jaktträning av hundar och hundanvändning vid jakt.