”Trots att älgen uppenbarligen minskat kraftigt bedömer vi inte att det finns någon egentlig utdöenderisk", påpekar Artdatabanken.
Foto: Shutterstock ”Trots att älgen uppenbarligen minskat kraftigt bedömer vi inte att det finns någon egentlig utdöenderisk", påpekar Artdatabanken.

Älgen kan hamna på rödlistan

Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har släppt preliminära bedömningar inför 2020 års rödlista. Enligt dem kan den svenska älgen och skogsharen bli rödlistade som ”nära hotade”.

Rödlistan

Rödlistning i Sverige följer det system som har utvecklats av den Internationella naturvårdsunionen, IUCN, för att utvärdera och bedöma tillståndet för arter i naturen.
Resultatet – rödlistan – är ett hjälpmedel för att göra naturvårdsprioriteringar, men har ingen juridisk status.

Fakta: Artdatabanken

På den senaste rödlistan, från 2015, bedömdes den svenska älgstammen vara ”livskraftig”. Men på 2020 års lista kan den komma att betecknas som ”nära hotad”, nästintill ”sårbar”.
– Om en art minskar kraftigt ett antal generationer tillbaka då är det ett av kriterierna för att sjunka på rödlistan, säger Lena Tranvik, chef för naturvårdsprogrammet vid Artdatabanken till TT.

Älgen är inte hotad
I sin kriteriedokumentation påpekar Artdatabanken att älgstammen inte är hotad:
”Trots att älgen uppenbarligen minskat kraftigt bedömer vi inte att det finns någon egentlig utdöenderisk, då älgstammens storlek är helt beroende av jakttrycket. Om jakttrycket minskar kommer älgstammen snabbt att öka.”
Rödlistning kommer dock inte att påverka jakten något nämnvärt, eftersom Artdatabanken utgår från hur stor älgstammen är i hela landet, menar Svenska Jägareförbundets kommunikationschef Magnus Rydholm i DN.
Hur många älgar som finns avgörs, förutom av jakttrycket, också av tillgången på foder. Och att stammen har minskat relativt kraftigt de senaste årtiondena har varit en medveten politik, för att få ned skogsskadorna.
– Det är viktigt att älgförvaltningen sköts lokalt, där man känner till hur mycket älg det finns och hur mycket tallskog, påpekar Magnus Rydholm.

Skogsharen allt ovanligare
Även skogsharen kan komma att betecknas som ”nära hotad”, nästintill ”sårbar”. Den tros bli allt ovanligare i Svea- och Götaland när vintrarna blir varmare och snöfattigare. I Norrland blir minskningen antagligen mindre, även om avskjutningen minskar även där, enligt de preliminära bedömningarna.
Artdatabanken föreslår också att lodjuret ska hamna i kategorin ”nära hotad” denna gång, eftersom stammen är starkare nu. 2015 klassades lodjursstammen som ”sårbar”.
För uttern och kronhjorten ser det ännu bättre ut och stammarna bedöms som ”livskraftiga”, i stället för ”nära hotade”.

Ökad illegal vargjakt
Angående vargstammen skriver Artdatabanken i sin kriteriedokumentation bland annat:
”Den skandinaviska populationen har sedan 1993 vuxit från cirka 30 individer till just över 300 vintern 2017–18, populationen var dock något högre för några år sedan. Anledningen till minskningen de senaste åren är i huvudsak ökad illegal jakt.”
Därför föreslås vargen flyttas från ”sårbar” till ”starkt hotad” på rödlistan 2020.
Artdatabanken har släppt den preliminära rödlistan för att fram till mitten av september kunna ta in kompletterande kunskap från ”den som har goda kunskaper om arter”.