Foto: Moderaterna Justitieminister Gunnar Strömmer om utredningsarbetet: "Jag känner för egen del och vågar säga att det för hela regeringen är en prioriterad fråga. Under 2025 bör man kunna gå i mål med detta, tänker jag."

Utökad vapengarderob utreds

Nu har regeringen fattat beslut om tilläggsdirektiv till vapenutredningen. Något som särskilt nämns är frågan om de så kallade femårslicenserna, en utvidgad vapengarderob och regler för enklare byten av vapen.

I dag på eftermiddagen höll justitieminister Gunnar Strömmer (M) en briefing om införandet av ett tilläggsdirektiv till den pågående vapenutredningen och implementeringen av EU:s vapendirektiv.

100 miljoner

Angående det senare konstaterade Gunnar Strömmer att det finns en reell risk att Sverige måste betala 100 miljoner kronor i sommar i böter och därefter 15 miljoner i månaden om införandet dröjer ytterligare.

– Det är fyra år för sent och direktivet är inte efterfrågat av någon som jagar i Sverige, men det är en realitet att Sverige måste implementera det.

Frågan om en utökad vapengarderob berördes.

– Att utöka vapengarderoben är något som JRF drivit länge och som också visat sig vara en hjärtefråga hos våra medlemmar genom många motioner under åren. Nu har vi goda förhoppningar att det ska bli av, säger Solveig Larsson, förbundsordförande för Jägarnas Riksförbund, JRF.

Brottslig miljö

En annan viktig fråga för utredningen, som leds av hovrättslagman Niklas Wågnert, att hantera är i vilken mån det går att särskilja lagstiftningen för legala vapen från den som behandlar vapen i en brottslig miljö. De så kallade femårslicenserna omnämndes särskilt. Men som svar på Jakt & Jägares fråga om processen att tillskapa en viltmyndighet svarade Gunnar Strömmer att denna fråga hamnar på landsbygdminister Peter Kullgrens bord och kommer att hanteras av Landsbygdsdepartementet.

– Självklart ska inte Polismyndigheten handha licensgivning för jaktvapen. Jaktvapen är jägarnas verktyg för att utföra samhällsnytta och det ska vara en myndighet med särskilt intresse för jakt och vilt som äger den frågan till fullo, säger Solveig Larsson.

Kommit klagomål

Avslutningsvis utvecklade Gunnar Strömmer frågor om rättssäkerheten och påpekade att han tycker att det vanligtvis ska räcka för en intresserad medborgare att läsa lagtexten för att säkert veta vad som gäller. Han betonade att det från jägar- och skyttehåll kommit klagomål på att beslutsfattare på eget initiativ tolkat lagstiftningen på ett sätt som missgynnat till exempel jägare.

– Jag vet att det finns en diskussion om att det är glapp mellan (lagstiftarens, reds anm.) intention och den praktiska tillämpningen. Det känns fantastiskt att i ett svep kunna ändra detta. Lagstiftning och förarbeten ska ha hög precision. Möjligheten att tillämpa lagen på annat sätt än tänkt ska begränsas, det ska bli så precist och förutsägbart som det bara går, sa Gunnar Strömmer och tillade:

– Vi måste ta EU-direktivet i mål, och göra det så bra som möjligt. Vi skulle inte ha varit där vi är i dag utan kritiskt granskande journalister och pådrivande riksdagsledamöter. Det är inte en perfekt situation, men jag kan stå för att vi har gjort så bra vi kunnat.

”Fortsätta bevaka”

Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på JRF, tycker att dagens besked från justitieministern är positiva för svenska jägare.

– Men vi kommer naturligtvis att fortsätta att bevaka frågorna och följa upp så att utredaren håller sig till direktiven och verkligen arbetar för förenklingar och förbättringar.