Foto: Mostphotos Högsta förvaltningsdomstolen fastslår inte någon absolut gräns för hur omfattande licensjakt kan vara, högre tilldelning än den som prövats kan anses försvarlig.

Vägledande dom om jakt på björn och andra rovdjur

Högsta förvaltningsdomstolen fastslår att en tilldelning på 200 björnar kan anses vara begränsad och i enlighet med EU:s krav. Avgörandet kan öppna för ökad tilldelning vid framtida jakt på rovdjur.

De många rättsliga turerna efter Svenska Rovdjursföreningens överklagan av licensjakten på björn i Jämtland 2021 har nu nått vägs ände.

Sänka antalet

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande innebär att domstolen anser att länsstyrelsen i Jämtlands beslut om tilldelning om 200 djur under licensjakten på björn 2021 var riktigt. Domen visar att det är korrekt att sänka antalet rovdjur lokalt om nivån överstiger regionala mål.

Med domen avslås Rovdjursföreningens yrkande om att invänta ett förhandsavgörande från EU-domstolen angående om den svenska licensjakten på björn strider mot art- och habitatdirektivet.

Det var i juni 2021 som länsstyrelsen i Jämtland fattade beslut om att 200 björnar fick fällas under licensjakten samma år. Beslutet fattades med hänvisning till att det då fanns 1 000 björnar i länet medan gränsen för gynnsam bevarandestatus var 370 individer.

Klartecken

Svenska Rovdjursföreningen överklagade beslutet, men först förvaltningsrätten i Luleå och sedan kammarrätten i Sundsvall gav klartecken för jakten.

Rovdjursföreningen överklagade då till Högsta förvaltningsdomstolen som gav prövningstillstånd och meddelade att man skulle pröva ”om licensjakt efter björn är lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning, mot bakgrund av att sådan jakt enligt art- och habitatdirektivet endast får ske i begränsad mängd”.

Begränsad mängd

Rätten har nu landat i att svaret är ja, och Högsta förvaltningsdomstolen motiverar sitt beslut så här:

”Sammanfattningsvis finner Högsta förvaltningsdomstolen att licensjakten efter 200 björnar i Jämtlands län avsåg en begränsad mängd och att jakten därmed får anses ha varit lämplig med hänsyn till stammens storlek och sammansättning”.