"I jakten kommer ofta etiska avvägningar upp i debatten, och nu behövs en etisk och humanistisk syn i rovdjursförvaltningen", tycker Solveig Larsson.
"I jakten kommer ofta etiska avvägningar upp i debatten, och nu behövs en etisk och humanistisk syn i rovdjursförvaltningen", tycker Solveig Larsson.

Vi behöver etik i rovdjursförvaltningen!

I dag tar staten inte kostnaden för de skador som stora rovdjur åstadkommer. Staten hanterar inte heller den oro och försämrade livsmiljö som människor med stora rovdjur i sin närhet har tvingats in i, skriver JRF:s förbundsordförande.

ÅRETS MINIMALA LODJURSJAKT genomförs som vanligt snabbt i många områden, men ger inte ens möjligheter att nalkas beslutade miniminivåer. I de fall jakten tar tid är det svåra jaktliga förutsättningar och byråkratiska regler som omöjliggör genomförandet.
Jägarnas Riksförbund fortsätter att arbeta för en positiv människosyn, mindre regelkrångel samt regionalt och lokalt anpassade rovdjursstammar. Nu förväntas en skytt stå timmar i kyla med ett fällt lodjur på skottplatsen tills myndigheten har kommit. Hundägare anmodas att överge en vargdödad jaktkamrat så att myndighetskontroll kan ske på en vardag.
I jakten kommer ofta etiska avvägningar upp i debatten, och nu behövs en etisk och humanistisk syn i rovdjursförvaltningen.

I DAG TAR STATEN inte kostnaden för de skador som stora rovdjur åstadkommer. Staten hanterar heller inte seriöst den oro och försämrade livsmiljö som människor som lever med stora rovdjur i sin närhet har tvingats in i.
Kostnader för skadade och dödade hundar uppgår till mångmiljonbelopp, som inte ersätts av staten. Rennäringen har mycket stora förluster på grund av stora rovdjur. Fäbodbruk med utrotningshotade tamdjursraser på fritt bete finns knappt kvar. Betande djur flyttar till slätten och betesmarken i skogsbygd försvinner. Föräldrar vågar inte låta barn leka och upptäcka skogens mysterier själva eller gå ensamma till skolbussen.
Här kräver Jägarnas Riksförbund en helt ändrad syn från myndigheterna.

I PRAKTIKEN VERKAR lag och ordning bara få rejäla resurser om misstanke uppstår om att ett stort rovdjur har farit illa. Samtidigt kan yrkeskriminella fortsätta att utveckla sina, för medmänniskor, livsfarliga verksamheter. Och regeringen tycker sig visa kraft med lagstiftningsförslag som får samhällets laglydiga vapenägare att känna sig misstänkliggjorda för sin kulturbärande livsstil – jakt.
Vi har sett exempel på att straff för misstanke om jaktbrott blir en utdragen förundersökning, där polisen tillåts bli dömande instans genom att beslagta jaktredskap på obestämd tid. När till slut en frikännande dom kommer kvarstår misstanken i bygden om ”ingen rök ingen eld”. För att land med lag fortsatt ska byggas behöver människor och deras livsstil värnas före de stora rovdjuren.

JÄGARNAS RIKSFÖRBUNDS mångåriga arbete med minskat krångel och ökade möjlighet för jägare att anpassa jakt till lokala förutsättningar har i många delar fått gehör i ett preliminärt förslag till nya jakttider.
Nu hoppas vi att det även syns i praktiken om drygt ett år och att regeringen tar nya tag i rovdjurspolitiken.