Små älgkalvar är en aspekt som fick Naturvårdsverket att ge markägarna rätt. Älgförvaltningsplanen för Skaraborg rivs upp. Den nya planen ska ge fler skjutna älgar för att få älgstammen i bättre balans med fodertillgången.
Små älgkalvar är en aspekt som fick Naturvårdsverket att ge markägarna rätt. Älgförvaltningsplanen för Skaraborg rivs upp. Den nya planen ska ge fler skjutna älgar för att få älgstammen i bättre balans med fodertillgången.

Fler markägare kan ändra älgjakten

Älgtilldelningen i Skaraborg rivs upp

Älgförvaltningsplanen för Skaraborg rivs upp sedan åtta markägare från Tibro-trakten överklagat och fått rätt av Naturvårdsverket. Fler älgar måste fällas för att minska betesskadorna i skogen. Fallet öppnar för fler överklaganden från markägare i Sverige

– Antalet älgar bör minskas drastiskt för att få ned skadorna. När skogen hämtat sig ska vi bygga upp en ny stark stam, säger Lisbeth Larsson, en av markägarna, till Skaraborgs Allehanda.
Nu måste länsstyrelsen i Västra Götaland göra en ny plan.
– Vi får ta till oss det här, titta på rutiner och arbetssätt. Planerna måste bli ännu tydligare så att de lokala förutsättningarna kommer fram, kommenterar Robert Karlsson, vid länsstyrelsens viltenhet.

Över 60 älgjaktsområden berörs
Totalt 61 älgjaktsområden berörs. Grästorp, Vara, Essunga, Falköping och Tidaholm är inte berörda när älgförvaltningsplanen för Skaraborg görs om.
I augusti ska den nya planen vara klar. Enligt Robert Karlsson ska fördelningen av hur många älgar som ska fällas i de olika licensområdena vara klar i början av september.

Öppnar för fler som överklagar
Naturvårdsverkets beslut att ge de åtta markägarna rätt öppnar för fler överklaganden av markägare för att få en bättre balans mellan antalet älgar, fodertillgången, betesskador och viltolyckor i trafiken.
I det här fallet har markägarna pekat på tecken på foderbrist i form av låga kalvvikter.
Naturvårdsverket kom fram till att Skaraborgs-älgarna har orsakat betestryck och skogsskador som är dubbelt så stora än länsstyrelsens egna riktlinjer.

Ändrat av Förvaltningsrätten
Robert Karlsson vid länsstyrelsen i Västra Götaland konstaterar att Naturvårdsverkets beslut öppnar för att fler markägare överklagar om älgjakten.
– Naturvårdsverket avvisade ju först överklagandet med motiveringen att markägarna inte hade klaganderätt. Förvaltningsrätten ändrade sedan Naturvårdsverkets beslut, säger han till Skaraborgs Allehanda.

Se mer till lokala förhållanden
Niklas Nilsson, som jobbar med älgförvaltningsgruppen som finns för Töreboda-trakten, tycker att systemet är för trubbigt i stora områden. Det måste tas större hänsyn till lokala förutsättningar. Därför kan det behövas fler delområden.
– Generellt tittas det för mycket på arealen, men vi måste se vad det är för markförhållanden, med vattentillgång och grödor. Samtidigt är all statistik svårtolkad. Det har ju varit en jaktsäsong efter den senaste betesinventeringen, konstaterar han i Skaraborgs Allehanda.

Tycker skötselområdena är för små
Robert Karlsson på länsstyrelsen tycker däremot inte att förvaltningsområdena är för stora. Älgar rör sig i stora områden och det krävs samverkan för att det ska fungera, resonerar han.
– Planen ska byggas upp i olika steg men det är viktigt att alla skötselplaner och licenstilldelningar motsvarar förvaltningsplanen. Däremot är skötselområdena generellt för små, säger Robert Karlsson till Skaraborgs Allehanda.