Frågan gäller om regeringen tänker tydliggöra det så kallade samhällsmålet i älgförvaltningen i den fortsatta beredningen av jaktlagstiftningen.
Jaktlagsutredningen
Bakgrunden till interpellationen är den jaktlagsutredning som regeringen tillsatt och som nyligen presenterat ett delbetänkande. Enligt landsbygdsministern själv är målet att skapa en modern, långsiktigt hållbar jaktlagstiftning som är lätt att tillämpa. Ett av delbetänkandets mer uppmärksammade inslag är förslaget om en mer liberal skyddsjakt, där det ska räcka med mindre skador för att kunna tillåta jakt på klövvilt.
Utredningen berör även möjligheten till flerartsförvaltning av klövvilt, något som diskuteras som en modell för att bättre kunna styra viltstammar. Inget konkret förslag har lagts fram, men enligt utredaren Mats Wiberg kräver det inte nytt lagstöd.
“Slitningar mellan markägare och jägare”
From riktar dock kritik mot att tyngdpunkten i förslagen verkar ligga på att minska viltstammarna, snarare än att balansera olika intressen. Han lyfter särskilt fram hur det samhällsmål som anger att betesskador inte bör överstiga fem procent ofta tolkas av markägarsidan som ett skäl att öka avskjutningen. Detta har enligt honom lett till slitningar i det samarbete mellan markägare och jägare som älgförvaltningen bygger på.
“Det har bland annat resulterat i att markägarsidan, ofta företrädd av storskogsbruket, nu i högre grad nyttjar utslagsrösten i förvaltningen för att möjliggöra en ibland enligt jägarkåren skadligt hög avskjutning”, skriver From i interpellationen.
Vill ha förtydligande
Mot denna bakgrund vill han veta om regeringen avser att förtydliga vad som är det politiska målet med älgförvaltningen i den fortsatta beredningen av jaktlagstiftningen.
