Svidknott
En familj i underordningen myggor. I hela världen finns ungefär 4 000 arter. I Sverige finns drygt 50 arter.
Svidknott ska inte förväxlas med knott som tillhör en annan myggfamilj.
Källa: Wikipedia
Efter att blåtunga serotyp 3 (BTV3) för första gången upptäcktes i Sverige i september 2024, har ett stort behov av ny kunskap uppstått. Nu får forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Gård & Djurhälsan och Växa Sverige forskningsmedel till tre projekt för att bättre förstå sjukdomens spridning, konsekvenser och koppling till vektorer som svidknott.
Minska sjukdom och ekonomiska förluster
– Vi vet inte vilka långsiktiga effekter BTV3 har på svenska nötkreatursbesättningar. Målet är att ta fram evidensbaserade råd så att lantbrukare kan minska sjukdom, lidande och ekonomiska förluster, säger Erika Chenais, statsveterinär vid SVA.
Klövvilt drabbas inte
Jakt & Jägare frågade Erika Chenais om även klövvilt som hjortdjur ingår i forskningen.
– Det bedrivs ingen aktiv provtagning på hjortdjur. De kan bli smittade och utveckla antikroppar, men man har inte sett att de utvecklar sjukdomen, säger hon.
Virusbärare och smittsamhet
Ett av projekten fokuserar på hur länge nötkreatur bär på smittsamt virus efter infektion.
– Vi ska undersöka hur länge viruset finns i blodet efter infektion, säger Jonas Johansson Wensman, universitetslektor vid SLU.
Svidknottens roll undersöks
Samtidigt ska forskarna följa svidknottspopulationer för att förstå uppförökning och övervintring av viruset.
– Det kan ge oss verktyg för att förebygga spridning i framtiden, säger Hedvig Stenberg, biträdande statsveterinär vid SVA.
