Varginventering
- Inventering av varg pågår från 1 oktober till 31 mars. Vid inventeringar registrerar man familjegrupper, vargpar som hävdar revir samt föryngringar under inventeringsperioden.
- Övervakningen sker med hjälp av spårning på snö, viltkameror samt DNA-analyser från framförallt urin och spillning.
- Det totala antalet vargindivider i såväl revir som ensamma vandringsvargar beräknas därefter med hjälp av en omräkningsfaktor.
- Sverige och Norge har ett välutvecklat samarbete kring rovdjursinventeringar och släpper varje år en gemensam rapport över resultaten.
- Vargstammen har minskat de tre senaste åren efter en viss uppgång: 2020: 365 st, 2021: 395 st, 2022: 460 st, 2023: 450 st, 2024: 375 st, 2025: 355 st.
Enligt resultatet från den senaste inventeringsperioden 2024/2025 beräknas vargstammen till cirka 355 individer, vilket är 20 färre än vintern innan. Det innebär att antalet vargar har minskat tre år i följd.
355 av 400 vargar i Sverige
Den årliga varginventeringen genomförs i både Sverige och Norge och bygger på spårning, viltkameror och dna-analyser. Totalt beräknas det finnas cirka 400 vargar i hela Skandinavien, varav majoriteten – 355 – i Sverige.
Många orsaker
Flera faktorer påverkar utvecklingen av vargstammen, som exempelvis licens- och skyddsjakt, trafikolyckor, sjukdom och illegal jakt, skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande. Inventeringsresultaten används bland annat som underlag inför beslut om licensjakt.
– Inventeringen ger oss viktig kunskap som styr förvaltningen och hjälper oss att nå politiskt uppsatta mål, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket.
Ökning i Örebro och Västmanland
Regionvis visar inventeringen på varierande trender. I det norra förvaltningsområdet finns fortfarande få revir, medan antalet i det mellersta området minskat för tredje året i rad. Däremot har reviren ökat i Örebro och Västmanland, vilket tyder på en geografisk förskjutning söderut och österut. Värmland och Dalarna har tappat i antal revir. Antalet revir med familjegrupper respektive revirmarkerande par i södra förvaltningsområdet låg kvar på ungefär samma nivå för tredje året i rad.
Lägsta inaveln på 25 år
Positivt, skriver Naturvårdsverket i sin rapport, är att fem vargar med finsk-ryskt ursprung dokumenterades under vintern – tre tikar och två hanar. Detta har bidragit till att inavelsgraden är den lägsta på över 25 år, vilket förbättrar vargstammens genetiska hälsa.
Planera inför den nya vargförvaltningen
Inventeringen pågår varje år mellan 1 oktober och 31 mars. Nästa steg blir att analysera resultaten i syfte att planera framtida förvaltning och jakt.
JRF kommenterar
Sven-Olof Sandberg, vice ordförande i Jägarnas Riksförbund, JRF, säger till Jakt & Jägare att dagens rapport från Naturvårdsverket är glädjande.
– Främst vad gäller två punkter, att stammen minskar samt att inavelskoefficienten är den lägsta på länge. En mycket bra utveckling som visar att argumentet att det behövs en stor mängd vargar för att motverka inavel inte stämmer med verkligheten.
Låg nivå att peka ut jägare
Att stammen minskat något kan möjligen också vara ett resultat av en något ökad skyddsjakt samt att en del individer som angriper tamdjur har plockats bort genom paragraf 28, menar Sven-Olof men gillar inte att Naturvårdsverket pekar ut jägarkåren som lagbrytare:
– Jag vänder mig såklart mot Naturvårdsverkets ogrundade påstående om illegal jakt. Om jag skulle använda samma retorik skulle jag kunna påstå att stammen minskar genom att forskarna mörkar inventeringsresultat. Men jag vill inte sänka mig till en så låg nivå i påstående som verket och forskarna gör mot oss jägare.
Licensjakten borde utökas
– Ett positivt besked i dag med inavelskoefficienten måste också innebära stora möjligheter till en utökad licensjakt och en ytterligare sänkning av vargstammen, avslutar Sven-Olof Sandberg.
