Regeringen ska nu svara på kritiken – samtidigt pekar Jägarnas Riksförbund på att vetenskapligt underlag ger en helt annan bild av vilken nivå som krävs för en livskraftig stam.
EU: Sveriges referensvärde för lågt
I sitt besked konstaterar EU-kommissionen att Sveriges nya referensvärde för varg inte grundas på ”bästa tillgängliga vetenskap”. Kommissionen hänvisar till Naturvårdsverkets tidigare analyser och antyder att referensvärdet borde ligga betydligt högre än regeringens 170 djur. Om detta skriver bland andra DN.
Enligt landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) bereds nu ett svar inom regeringskansliet och han betonar att Sverige ska leva upp till EU-kraven, men tillägger:
– Samtidigt är det viktigt att ta socioekonomisk hänsyn till de problem som vargen orsakar.
Länsstyrelser: Kritik väntad
Även inom svensk förvaltning såg man signalerna komma. Anders Johannesson vid Länsstyrelsen i Uppsala beskriver beskedet som väntat med hänvisning till hur tidigare forskningsrapporter tolkats.
JRF: Vetenskapen visar lägre nivå – inte högre
Jägarnas Riksförbunds riksviltvårdskonsulent Jens Gustafsson menar att EU:s kritik saknar vetenskaplig grund och att den svenska vargförvaltningen i själva verket tar större hänsyn än vad forskningen kräver.
Gustafsson hänvisar till den sårbarhetsanalys som Naturvårdsverket beställde inför propositionen En hållbar rovdjurspolitik 2013. Skandulv tog där fram tre modellscenarier för ”Minimum Viable Population” (MVP), alltså den nivå där risken att vargen dör ut är mindre än 10 procent på 100 år. Resultaten landade på 22, 33 respektive 38 vargar – nivåer som enligt Gustafsson alla klassades som realistiska.
Utifrån extremt osannolika katastrofscenarier modellerades även en högre siffra på 100 vargar, vilket Gustafsson beskriver som ”en säkerhetsmarginal, inte ett förvaltningsmål”.
Inte strikt vetenskapligt
När riksdagen beslutade om spannet 170–270 vargar som referensvärde menar JRF att detta var ett politiskt och juridiskt ställningstagande snarare än ett strikt vetenskapligt.
– Enligt de tre forskarraporterna är miniminivån 22–38 vargar. Siffran 100 har också förankring i forskning som en ytterligare marginal, men 170–270 är en politisk tolkning av direktivet, säger Gustafsson till Jakt & Jägare.
Två tolkningar – ett öppet förvaltningsläge
EU:s nuvarande kritik bygger på att Sverige ligger för lågt. JRF å sin sida menar att Sverige snarare ligger betydligt över vad som krävs för gynnsam bevarandestatus och att EU misstolkar det ursprungliga underlaget.
Regeringen uppmanas att inkomma med ett reviderat värde så snart som möjligt. Det innebär att frågan om referensvärdet – som styr tilldelning och förvaltning – återigen hamnar i centrum för både politisk och juridisk prövning.
FAKTA
Minimum Viable Population (MVP)
MVP är den minsta population av en art som kan överleva långsiktigt utan att riskera utdöende. I vargens fall har Skandulv räknat fram nivåer på 22–38 vargar för att hålla utdöenderisken under 10 procent på 100 år. Med osannolika katastrofscenarier införda hamnar siffran på cirka 100 vargar.
Gynnsam bevarandestatus (GYBS)
GYBS är ett EU-juridiskt begrepp som anger när en art bedöms ha en trygg framtid i sin livsmiljö. Nivån ska ligga över MVP eftersom man bygger in säkerhetsmarginaler för biologiska och genetiska variationer. Det är medlemslandet själv som rapporterar vilken nivå som motsvarar GYBS.
Referensvärde
Referensvärdet är den nivå av individer som ett land rapporterar till EU som sin nedre gräns för GYBS. Det är alltså inte ett rent biologiskt värde, utan en kombination av vetenskapligt underlag, juridiska krav och politiska avvägningar. För varg beslutade riksdagen att referensvärdet i Sverige ska vara 170–270 individer. I somras rapporterade Naturvårdsverket tilll EU, på uppdrag av regeringen, att Sverige sänker referensvärdet från 300 till 170.
