Anna Müller och Hästis red i går i fatt ett stort brunt djur. Anna trodde först att det var ett vildsvin, men det visade sig vara en björn.
Foto: Privat Anna Müller och Hästis red i går i fatt ett stort brunt djur. Anna trodde först att det var ett vildsvin, men det visade sig vara en björn.

Red i fatt björn i södra Uppland

Att det sedan några dagar finns en varg i området, mellan Uppsala och Norrtälje, visste Anna Müller när hon i går gav sig ut på en ridtur. Däremot inte att också en björn uppehåller sig där. Men det blev hon varse när hon red i fatt den.

– Var är vuxenblöjorna när man behöver dem? undrar Anna.
I går gav hon sig ut på vad hon trodde skulle bli en vanlig ridtur med Hästis, 16 år, i skogen cirka en halvmil från Knutby i södra Uppland.

Reagerade häftigt
Men på en helt nyligen röjd körväg, som i dag är en populär ridväg nära det lilla Ryttarhagens naturreservat, reagerade plötsligt Hästis häftigt.
– Han stannade mycket bestämt och ville inte gå, utan stegrade sig och försökte vända. Det var uppenbart att han var rädd. Men jag var envis och fick honom efter ett par minuter att fortsätta, berättar Anna.
Efter 20–30 meter kom de runt en krök.
– Då fick jag se rumpan på ett stort kompakt brunt djur som lunkade lugnt framför oss på vägen. Jag har flera gånger tidigare trott att jag har sett björnar, men varje gång insett att det är vildsvin. Jag blev inte rädd först utan stannade hästen för att se hur många vildsvin det var, kanske skulle vi kunna fortsätta efter dem. Då såg jag att det faktiskt var en björn den här gången, beskriver Anna.

Höll huvudet kallt
Hon stannade Hästis och såg trots sin höga puls till att hålla huvudet kallt. I stället för att snabbt fly vände hon och red lugnt därifrån för att inte trigga i gång något hos björnen. Den tycktes dock inte vara medveten om Anna och Hästis. Och till skillnad från Anna reagerade inte Hästis på åsynen av rovdjuret.
När de hade kommit en bit ringde Anna hem till sin sambo Oskar och bad honom att för säkerhets skull hålla koll på henne i appen ”Hitta vänner” och ökade sedan tempot.
En av grannarna var ute när Anna och Hästis passerade. Anna hojtade till henne att hon hade sett en björn. Då visade det sig att grannen hade sett björnen för några dagar sedan fast på längre avstånd. De i området som grannen hade berättat det för hade dock inte trott henne utan sagt att det måste ha varit en stor galt.

Uppringd av länsstyrelsen
Väl hemma rapporterade Anna sin observation i Skandobs.
– Jag blev jätteförvånad, för det dröjde inte lång stund förrän en kille på länsstyrelsen ringde och bad mig berätta vad som hade hänt. Han uppskattade att jag hade sett en tvåårig björn och undrade om den hade ställt till något besvär, refererar Anna.
Hon fick bekräftat att hon hade gjort helt rätt som tog sig lugnt från platsen. Naturbevakaren Mikael Larsson på länsstyrelsen sa också att björnen troligen uppehåller sig tillfälligt i området för att den har fällt ett byte där, kanske en älgkalv, och att inget tyder på att den kommer att stanna kvar.

Kommer att låta
Har du lärt dig att lyssna på din häst nu?
– Nja, det är svårt att veta var man drar gränsen. Hästis kan bli nästan lika rädd för en vattenslang eller en soptunna som har blåst omkull. De behöver lita på att man inte utsätter dem för något farligt och våga trotsa sina instinkter. Annars skulle vi inte komma någonstans till slut.
Anna är inte rädd för att ge sig ut i skogen igen. Men om Hästis reagerar på något kommer hon i framtiden att se till att låta lite, så att eventuella rovdjur får en chans att gå undan.
– Jag önskar att situationen hade varit sådan att jag hade haft möjlighet att titta lite till och ta en bild. Det var en väldigt häftigt upplevelse och jag känner mig lite cool, säger Anna.