Solveig Larsson, ordförande för Jägarnas Riksförbund, efterlyser en ändring av Århuskonventionen. Hittills har konventionen gjort att små aktivistgrupper ges talerätt och kan överklaga bland annat beslut om vargjakt. Det försenar och försvårar viktig viltförvaltning i Sverige, konstaterar hon.
Solveig Larsson, ordförande för Jägarnas Riksförbund, efterlyser en ändring av Århuskonventionen. Hittills har konventionen gjort att små aktivistgrupper ges talerätt och kan överklaga bland annat beslut om vargjakt. Det försenar och försvårar viktig viltförvaltning i Sverige, konstaterar hon.

Utveckla Århuskonventionen

Viltförvaltningen hindras av överklaganden

Sverige är sedan 2005 skyldigt att följa Århuskonventionen, som kopplar ihop mänskliga rättigheter med miljöskydd, och som ska uppnå brett samhällsengagemang i miljöfrågor samt rätt för allmänhet att delta i beslutsprocesser och rättsliga prövningar av miljöfrågor.

Ett utkast till en rapport, som ska lämnas inför höstens konventionsmöte, är nu på remiss till 17 februari. Här svarar regeringen på ett antal frågor, och bland annat slår sig regeringen för bröstet med att Sverige redan före konventionens tillkomst i princip uppfyllde åtagandena och att det är lätt att starta en organisation som verkar inom miljöområdet.
Regeringen anger även att miljöorganisationer får statliga bidrag, bland annat gav Naturvårdsverket under 2014 ut 62,5 miljoner till Svenskt Friluftsliv och 16 andra miljöorganisationer. Därtill ger Trafikverket, Konsumentverket och Riksantikvarieämbetet årliga bidrag till miljöorganisationer.
Utkastet påpekar även att tjänstemän har yttrandefrihet och en långtgående rätt att yppa sekretessbelagd information till medier.

Ges rätt att överklaga
Sverige införde också en särskild lag vid konventionens tillträdande som gav medborgare rätt till att ta del av miljöinformation som finns hos något enskilt organ som genomför offentlig förvaltning. Överklaganderätt för miljöorganisationer har också införts.
I utkastet lyfts fram att miljöbalkskommittén anser att överklaganderätt för miljöorganisationer är ett effektivt sätt att kanalisera synpunkter från många sakägare och att det inte fanns belägg för missbruk.

Facebook-grupper kan stoppa jaktbeslut

För att ytterligare utveckla miljöorganisationers rätt finns nu förslag på att en miljöorganisation som har funnits i två år ska ha överklaganderätt utan att vara verksam i Sverige. Härom veckan kom även ett domstolsbeslut att en Facebook-grupp skulle ha överklaganderätt. Är detta verkligen rätt väg?
Rättsväsendet är överbelastat. Dessa överklagningar drar ytterligare resurser i form av tid och pengar samt leder till att andra viktiga ärenden får vänta på avgörande.

Ger missbruk av systemet

Jägarnas Riksförbund anser att överklaganderätten absolut har krånglat till och även stoppat viktiga samhällsbeslut och det stora antalet överklagningar för jakt på stora rovdjur är missbruk av systemet. För att ta ett exempel: Det tog ett år för Högsta förvaltningsdomstolen att slå fast att det var rätt beslut som länsstyrelsen i Värmland fattat om jakt i tre revir på 20 vargar i december 2015.

Älgarna blev vargmat
Många jägare la ner betydande ideell tid och utgifter för att hjälpa till med den av samhället beslutade jakten, som blev inställd, och människor i området tvingas leva med dessa vargar ett år till. Även möjligheten till meningsfull älgjakt minskade, och minst 350 älgar blev till vargmat.
Vår slutsats är att konventionen leder fel när den fokuserar på att skydda och bevara. 

Grönt brukande ska uppmuntras – inte hindras

För att Sverige ska uppnå de höga klimatambitioner som det beslutats om måste de förnybara resurserna nyttjas fullt ut. Då måste Århuskonventionen uppmuntra allt brukande av jord- och skogsbruk, inbegripet vilt. Att stoppa brukande genom överklaganderätt är därför en felaktig åtgärd som måste tas bort. Överklaganderätt av förnybara resurser hör inte hemma i en modern, klimattänkande Århuskonvention.