Foto: Shutterstock PFAS sprider sig uppåt i näringskedjan.

Forskare slog larm: Extrema PFAS-halter i svenska sorkar – ”leverskador”

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har hittat extremt höga halter av PFAS hos skogssorkar på Frösön i Jämtland – ett område där Försvarsmakten tidigare haft brandövningsverksamhet.

Resultaten väcker oro, inte bara för smågnagarna utan för hela ekosystemet, skriver Sydsvenskan.

– Vi väntade oss inte de här höga koncentrationerna, säger Frauke Ecke, universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet.

I studien framkom att sorkarna hade allvarliga leverskador som forskarna kopplar till PFAS. Veterinärerna kunde inte hitta någon annan förklaring till skadorna.

Giftet sprids upp i näringskedjan

Skogssorkar är en viktig del av födan för bland annat pärlugglan – en art som minskat kraftigt de senaste åren. Även hos pärlugglor hittade forskarna höga halter PFAS.
– ”Det stämmer väl med det man vet om hur det anrikas längs näringskedjan”, säger Ecke.

Forskarna misstänker dessutom att sorkarnas leverskador gjort dem mer mottagliga för infektioner som sorkfebervirus, vilket stärker teorin om att miljögifter även kan påverka immunförsvaret.

Även vilt kan påverkas

Tidigare analyser har visat att PFAS finns i både älg och rådjur, med halter nära Livsmedelsverkets varningsnivåer. Forskarna menar att mer studier behövs – inte minst för att förstå hur gifterna kan påverka både vilda djur och människor som äter viltkött.


Fakta: Vad är PFAS?

PFAS står för poly- och perfluorerade alkylsubstanser, en grupp på över 10 000 industriellt framställda kemikalier. De används för sin vatten-, fett- och smutsavvisande förmåga i bland annat brandskum, textilier, stekpannor och livsmedelsförpackningar.

PFAS bryts inte ner i naturen utan ansamlas i djur och människor över tid. Höga halter har kopplats till leverskador, hormonrubbningar, sämre immunförsvar och ökad risk för vissa cancerformer. Därför kallas de ofta ”evighetskemikalier”.

I Sverige pågår arbete för att kartlägga och begränsa utsläppen, och inom EU diskuteras ett brett förbud mot hela gruppen av ämnen.

Källor: Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Europeiska kemikaliemyndigheten