Rävens dvärgbandmask
Räven är det vanligaste huvudvärddjuret, men även andra köttätande djur, till exempel hund, katt, lodjur och mårdhund, kan bära på parasiten Echinococcus multilocularis. Om dessa djur infekteras, sätter sig masken fast i tarmen och ägg utsöndras till omgivningen via avföringen.
Människor kan smittas om de sväljer maskägg. Inkubationstiden är oftast mycket lång, 5–15 år. Sjukdomen kan orsaka olika symtom beroende på formationernas placering och storlek, exempelvis kan bukbesvär och gulsot uppträda.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Den avlivade räven var en vuxen hane som vid obduktionen visade sig vara utmärglad med äldre såriga bitskador. Men trots att det har gått åtta månader sedan han avlivades var det först nyligen som avföringsprovet analyserades för rävens dvärgbandmask, Echinococcus multilocularis.
Anledningen är, skriver Statens veterinärmedicinska anstalt, i ett pressmeddelande, att ett flertal prov som har kommit in till myndigheten under 2024, inom den nationella övervakning som pågår sedan 2021 och 2024 ut, har förvarats i frys under tiden som en ny och effektivare analysmetod har satts upp och validerats. Efter sommaren kunde analyser börja köras igen.
Följer upp i området
– I en landsomfattande övervakning förväntar vi oss att hitta nya enstaka fall av parasiten men detta är det första fyndet av rävens dvärgbandmask i Uppsala län. Vi kommer nu att följa upp genom att samla in rävspillningsprover och prov från döda rävar inom några kilometer runt fyndplatsen för att bedöma om det rör sig om ett enstaka fall eller om smittan är etablerad i rävpopulationen i närområdet, säger Eva Osterman Lind, veterinär och parasitolog på SVA.
Smitta av rävens dvärgbandmask påträffas mycket sporadiskt hos enstaka rävar i Sverige. I två begränsade områden, inom kommunerna Uddevalla respektive Gnesta, har parasiten etablerat sig hos rävar och finns kvar lokalt sedan smittan upptäcktes i landet 2011.
