Beslutet gäller i fyra år och omfattar samtliga län i det mellersta och norra rovdjursförvaltningsområdet – där björnstammen i dag ligger över de fastställda miniminivåerna.
Det innebär att länsstyrelserna i Jämtland, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg, Stockholm, Västmanland, Västra Götaland, Uppsala, Örebro och Värmland själva får avgöra om och i vilken omfattning licensjakt ska tillåtas inom respektive län.
Ska skapa långsiktighet
Enligt Naturvårdsverket är syftet att stärka den regionala förvaltningen av rovdjur och skapa bättre förutsättningar för långsiktiga beslut.
– Licensjakt är ett av flera verktyg i viltförvaltningen. Att besluten fattas på regional nivå är en viktig del av rovdjurspolitiken, säger Hanna Ek vid myndighetens viltförvaltningsenhet.
Den fyraåriga giltighetstiden ska ge länsstyrelserna bättre planeringsmöjligheter och öka förutsägbarheten i förvaltningen.
Beslut flyttas närmare verkligheten
I praktiken innebär förändringen att det inte längre är Naturvårdsverket som fattar beslut om licensjakt i dessa områden, utan att ansvaret flyttas närmare de lokala förhållandena. Länsstyrelserna ska nu själva analysera om det finns utrymme för jakt, utifrån både regionala förutsättningar och nationella mål.
Naturvårdsverket behåller dock en övergripande roll och ansvarar för uppföljning. Länsstyrelserna måste återrapportera sina beslut till myndigheten.
Mer flexibel förvaltning
Bakgrunden till delegeringen är att björnpopulationen i Sverige under lång tid legat över de nivåer som satts upp som miniminivåer för att säkerställa artens överlevnad. Enligt Naturvårdsverkets statistik har stammen stabiliserats på en relativt hög nivå efter en kraftig återhämtning sedan 1900-talet.
Detta ger enligt myndigheten utrymme för en mer flexibel och regionalt anpassad förvaltning – där licensjakt kan användas som ett verktyg för att hantera konflikter, exempelvis i områden med mycket tamdjur eller hög närvaro av björn nära bebyggelse.
Del av större rovdjurspolitik
Beslutet är i linje med den svenska rovdjurspolitiken, där en balans ska upprätthållas mellan livskraftiga rovdjursstammar och hänsyn till människor som lever och verkar i rovdjurstäta områden.
Hur många björnar som eventuellt kommer att få fällas framöver avgörs nu alltså på länsnivå – och kan därmed variera betydligt mellan olika delar av landet.
