Foto: Shutterstock Gifterna sprids uppåt i näringskedjan.

Ny studie: Höga PFAS-halter ger leverskador hos vilda djur i Jämtland

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har upptäckt alarmerande höga halter av PFAS-kemikalier hos både skogssorkar och pärlugglor på Frösön i Jämtland.

Studien, som är den första i sitt slag i Sverige, visar att sorkarna drabbats av leverskador och blivit mer mottagliga för sorkfeber – en sjukdom som även kan smitta människor. Detta rapporterar SLU i ett pressmeddelande.

Skogssorken hårt drabbad

Skogssorken är Europas vanligaste däggdjur och spelar en central roll i ekosystemet som föda åt rovdjur som räv, pärluggla och mård. SLU:s studie visar nu att de extremt höga PFAS-halterna på Frösön lett till tydliga leverskador hos sorkarna.

– Våra resultat bekräftar farhågorna om att PFAS påverkar sorkarnas hälsa och därmed också ekosystemen. Det är ett problem både här och nu, men även på längre sikt, säger Frauke Ecke, universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet.

Ökad risk för sorkfeber

De skadade sorkarna visade sig också vara mer mottagliga för sorkfeberviruset, som kan smitta människor via kontakt med gnagarnas urin och avföring. Andelen infekterade sorkar i området var bland de högsta som uppmätts i Sverige.

– Att PFAS-belastade sorkar verkar ha högre infektionsrisk kan även få följder för människor. Vi måste förstå bättre hur kemikalierna påverkar djur och i förlängningen även människors hälsa, säger Frauke Ecke.

Pärlugglor sprider vidare

Forskarna fann även höga PFAS-nivåer hos pärlugglor. Hur de påverkas är ännu inte känt, men eftersom arten rör sig över stora områden kan de sprida kemikalierna ytterligare i landskapet – via avföring, ungar och när de dör.

Första fältstudien i Sverige

Hittills har effekterna av PFAS mest undersökts i laboratoriemiljö. Den nya studien markerar därför ett genombrott för att förstå hur de långlivade kemikalierna påverkar vilda djur i deras naturliga miljö.

– PFAS omfattar över 4 700 ämnen. Vi vet att de är svårnedbrytbara och påverkar levande organismer, men vi vet alldeles för lite om hur de rör sig i de landbaserade näringskedjorna. Den här studien är ett viktigt första steg, säger Lutz Ahrens, professor vid SLU.

Fortsatt forskning nödvändig

SLU:s forskare betonar att mer forskning krävs för att förstå konsekvenserna – inte bara för viltet och rovdjuren i skogen, utan även för människor som lever nära förorenade områden.