Regelpaketet, som tagits fram av Jordbruksverket, syftar till att stärka det förebyggande smittskyddsarbetet och minska risken för spridning av allvarliga sjukdomar som afrikansk svinpest (ASF).
Erfarenheterna från ASF 2023 styr förändringarna
Det svenska utbrottet av ASF i Fagersta 2023 ligger som en tydlig bakgrund till de nya reglerna. Smittskyddschefen Katharina Gielen betonar att även ett enskilt utbrott kan få stora konsekvenser – både för den drabbade besättningen och för hela regionen.
– Ett sjukdomsutbrott innebär både ekonomiska tapp och stort djurlidande. Vi vill undvika att något liknande händer igen och framför allt att smitta förs in till hållna grisar, säger hon.
Vid ASF eller andra allvarliga sjukdomar upprättas restriktionszoner, oberoende av hur stor besättningen är. Det påverkar inte bara grisföretagare, utan också transporter, företag i närområdet och i vissa fall jakt- och friluftsliv.
Nya krav för både stora och små besättningar
De nya bestämmelserna kompletterar EU:s djurhälsoförordning och riktar sig till både kommersiella producenter och småskaliga djurhållare.
Den nya föreskriften innehåller reglar om bland annat:
- God hygien och biosäkerhet på anläggningen
- Handhygien för alla som hanterar djuren
- Rengöring av stall, boxar och utrustning
- Rutiner kring kontakt med frilevande vildsvin
- Besöksförbud efter utlandsvistelse, då smitta kan följa med kläder och utrustning
- Obligatoriska djurhälsobesök
- Biosäkerhetsplan, som beskriver hur smittskyddsarbetet ska bedrivas i praktiken
De flesta reglerna börjar gälla 1 januari 2026, medan några delar träder i kraft först 1 januari 2027.
Jägare kan beröras
Även om reglerna formellt riktar sig till grisägare får de direkta följdeffekter för jägare, särskilt i områden där vildsvin och tamgrisverksamhet ligger nära varandra. Jordbruksverket lyfter att frilevande vildsvin är en potentiell smittväg, vilket innebär att markägare kan komma att efterfråga tätare och mer riktad jakt runt grisgårdar.
Skärpta hygienkrav efter utlandsresor berör också jägare som jagar i länder där ASF förekommer. Rengöring av kläder, kängor och utrustning blir ännu viktigare – särskilt för jägare som även besöker grisbesättningar.
Hägnade vildsvin omfattas dessutom av de nya reglerna, vilket kan påverka jaktverksamhet i hägn genom skärpta krav på besökare, rutiner och biosäkerhet. Och vid ett nytt ASF-utbrott kan jakt i stora områden stoppas helt i månader, precis som i Fagersta.
Kort sagt: jägare blir en viktigare del av smittskyddsarbetet, även om reglerna inte är direkt riktade till dem.
Förebyggande arbete avgörande
Jordbruksverket understryker att smittskyddet bygger på att alla djurhållare tar ansvar.
– Ett enda smittat djur kan påverka hela svenska grisnäringen och exporten av grisprodukter. Därför måste vi arbeta förebyggande på varje gård, stor som liten, säger Gielen.
