– Frågan om att utfodra vildsvin och annat vilt är kontroversiell och ständigt i hetluften, säger SLU-forskaren Petter Kjellander till ATL.
Studien som utförs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har som mål att GPS-märka cirka 100 suggor, sedan de fångats och sövts.
Med hjälp av sändarna ska forskarna se hur vildsvinen bland annat reagerar på om utfodring startas eller slopas på marken.
Utfodringens effekter studeras
Det kan ge svar på det vanliga spörsmålet i vilken mån ökad tillgång på mat vid utfodringsplatser gör att suggorna brunstar om och får fler kultingar per år.
Petter Kjellander, professor i viltekologi på SLU, leder studien.
Han berättar för ATL att studien även ska skärskåda hur vildsvinen reagerar på insatser med skyddsjakt och hur effektiva elstängsel är.
SLU-forskarna har kontakt med åtta stora egendomar där det finns vildsvin.
Taktiken är att störa vildsvinen med att stänga och öppna utfodringsplatser. En kontrollgrupp med GPS-märkta suggor ska störas och en annan vildssvinsgrupp med sändare ska lämnas i fred.
– Vi följer deras positioner via internet och ser dem i datorn. Så fort vi ser att en sugga är på väg till någon av våra foderplatser ska vi se till att stänga den, berättar Petter Kjellander för ATL om störningsmetodiken.
