År 1966 var jag som nybliven lärling med och lade ner vattenledningar i ett samhälle på Gotland.
Rörmaterialet var gjutjärn diameter 100–150 mm. Mycket skarv tätades med bly. Vad jag vill minnas var det bara 100 raka rör som gummiringstätades, vilket var en nyhet för äldre kolleger.
Alla vårtrör (avstick till villor), brandposter och andra detaljer blytätades.
Flera kilo bly per skarv
Det gick till så att skarvarna centrerades med drev. En asbestfläta sattes runt skarven och flytande bly hälldes i – flera kilo per skarv. Då blyet krympte när det stelnade, så diktades med diktmejsel och slägghammare.
Vid provtryckning var det mycket bankande för att täta alla läckor.
Blytätade drickvattenledningar
I våra städer är ledningssystemen betydligt äldre, så där är sannolikt det mesta blytätat. Det handlar om dricksvattenledningar som fortfarande är i drift.
Avloppsledningar av gjutjärn inomhus skarvtätades med bly under 1950-, 1960- och början av 70-talet, och finns i alla hus från den tiden. Det rör sig om enorma mängder som är i kontakt med vatten.
Obetydliga mängder bly
Jag har varit verksam i rörbranschen i hela mitt yrkesliv. Jag kan inte förstå att man har problem med de obetydliga mängder bly som ammunition medför. Det mesta hamnar dessutom torrt.
Världen måste ha blivit galen!
Man ska inte mata sjöfågel med bly. Där en sådan risk finns ska det vara stålhagel. För övrigt hagelskytte och kulammunition är det ett ickeproblem i jämförelse.
MATS KRISTIANSSON
fåruppfödare, skogsarbetare och jägare
