Nuvarande älgförvaltning har varit i gång sedan 2012 och sedan dess har älgstammen nästan halverats. Ändå nås inte målet om fem procent betesskador och skogsindustrin vill sänka älgstammen ytterligare.
Det är dags att utvärdera nuvarande älgförvaltning och med det ifrågasätta ”sanningen” om älgbetesskadorna.
RASE-arterna
Är enda lösningen för att minska betesskadorna att minska älgstammen?
Älg äter tall, helt klart, men tallen är inte högst upp på listan över vad den väljer utan det är de så kallade RASE-arterna, det vill säga rönn, asp, sälg och ek. Så länge det är snöfritt äter älgen även bärris.
Men vad har hänt sedan älgboomen på 1980-talet förutom att tallungskogar från den tiden faktiskt klarat sig fint? Jo, stora områden med tallmark har planterats med gran i rädsla för betesskador. Detta har lett till mörka, täta granbestånd som ur ett viltfoderperspektiv är helt döda. Ironiskt nog så ger granplanteringarna på tallmark inte heller någon ekonomisk tillväxt då de växer väldigt dåligt.
Betade tallar
Dessutom lägger inte de stora skogsbolagen, som även är stora markägare, resurser på att tillse att röjning i både gran- och tallplanteringar går rätt till. RASE-arterna och redan betade tallar röjs många gånger bort och kvar att beta blir de stammar som skogsbolagen vill ha till kommande avverkningar.
Skogsbolagens ovilja att bruka skogen på annat sätt än deras mall och ovilja att ta kostnader för att säkerställa viltfoder resulterar i att de kräver lägre älgstam. Då har det ju inte så stor betydelse hur till exempel en röjning genomförs.
Men här har skogsbolagen helt fel om vi ser det ekonomiskt. Hur länge kommer jägare vilja betala arrende för marker där det inte finns något vilt!?
Jaktlag hotas
Många privata markägare ser viltet som en lika naturlig del i skogen som träd. Älgjakten är för många i Sverige årets höjdpunkt, på något sätt själen i bygden.
Men det och forskarrapporter om hur förhållandet mellan viltstam och betesskador inte korrelerar ignorerar skogsindustrin. De verkar ha bestämt sig för att de sitter med sanningen. Följden blir att jaktlag hotas av skogsbolag med uppsägning av arrendet om inte avskjutningsmålet uppnås.
Vad ska vi jägare göra i ett sådant läge? I de flesta fall rättar vi in oss i ledet, har kvar arrendet och hoppas på en förändring i framtiden.
135 miljoner
Pengar köper opinion. Ett exempel på hur skogsindustrin förhåller sig till sin fiktiva verklighet är PR-kampanjen ”Svenska skogen”. År 2022 hade de bränt minst 135 miljoner kronor på att övertyga svensken om det konventionella skogsbrukets förträfflighet och tilldelades samma år det inte så hedrande Svenska Greenwashing-priset.
Älgar och älgjakt är så mycket mer än betesskador! Gå in på älgupproret.se för att läsa mer, och om du håller med oss – vänligen skriv under!
PHILIP KULLGREN
jägare och skogsägare
LARS-GÖRAN NYSTRÖM
jägare och skogsägare
