Ännu en juridisk käftsmäll inom vargförvaltningen golvade 2026 års licensjakt på varg, och alla förberedelser som engagerade jägare hade lagt ner tid på för att ansvarsfullt förvalta vargstammen utifrån politiskt fattat beslut fick skrinläggas.
Det är provocerande att en gedigen vetenskaplig utredning med full finansiering av åtgärder för att säkra gynnsam bevarandestatus blir underkänd. Därtill har vargen förökat sig så bra att den inte längre är i behov av lagstiftning som strikt skyddad och Sverige ska anpassa regelverken till vargens lägre skyddsnivå. Detta ingår i förslaget till ny lagstiftning som presenterades i mitten av januari.
Enbart miljöorganisationer får komma till tals
Många har nu krävt att den skeva överklaganderätten, där enbart miljöorganisationer som vill minska på licensjakt får komma till tals, ska ändras. Detta besynnerliga urval – som svenska domstolar genom praxis har kommit fram till – gör att Facebook-grupper och utländska föreningar får rätt att överklaga. Och det utesluter dem som bor, jagar och bedriver näringar i områden som är påverkade av vargens härjningar att få hävda sin uppfattning om licensjakt på varg och andra stora rovdjur.
“JRF har i mer än tio års tid hävdat att Århuskonventionen leder fel när det gäller brukande av naturgivna förnybara resurser om endast miljöbevarare får komma till tals och förbjuda.”
Det är Århuskonventionen, det vill säga allmänhetens rätt att påverka miljöfrågor, som är grund till detta. JRF har i mer än tio års tid hävdat att Århuskonventionen leder fel när det gäller brukande av naturgivna förnybara resurser om endast miljöbevarare får komma till tals och förbjuda.
I allt brukande med respekt för äganderätten är förvaltarskapstanken stark. Urholkas äganderätten och om brukarens platsbundna långvariga erfarenhet inte tas till vara, då hotas framåtsyftande förvaltning av både vilt, inhemsk matproduktion och skog. Våra folkvalda i riksdagen, som fattar beslut om lag, behöver göra verkstad och ändra nuvarande svensk lagtolkning av Århuskonventionen!
Varje varg kostar 1 miljon per år
Förändringar behöver hanteras och snart kostar varje inventerad varg närmare 1 miljon kronor årligen. Varför ska så stora summor läggas på ett globalt framgångsrikt rovdjur som orsakar så stora problem, när vi samtidigt har tomt i butikshyllor på köttfärs och vill ha mer livsmedel producerat på betande djur? Därtill kräver den geopolitiska osäkerheten ökad inhemsk livsmedelssäkerhet och i glesbygder kan viltköttet lösa brister som uppstår vid livsmedelskriser.
En ny rapport visar att varg och björn tar mer älg än vad forskare tidigare trott och rovdjurens predation behöver beaktas bättre i älgförvaltningen, särskilt i områden med gott om rovdjur.
Nya avvägningar behöver göras – utsatta människor är viktigare än rovdjuren!
