Att det kan bli grönt EU-ljus för begränsad vargjakt rapporterade Jakt & Jägare här:
Det var den 8 maj som utlåtandet från EU:s generaladvokat vid EU-domstolen kom när det gäller Finlands frågor om att tillåta licensjakt på varg trots art- och habitatdirektivet.
Utlåtandet från generaladvokaten till domstolen är att det går att ha begränsad vargjakt om flera krav uppfylls. Bland annat måste kvoterna i jakten vägas in i ett nationellt mål för hur många vargar det behöver finnas för att behålla nivån för gynnsam bevarandestatus.
”Bevara hållbar älgjakt”
Viltcentralen i Finland har publicerat en sammanfattning av vad som gäller för en ny förvaltningsplan för Finlands vargstam.
Den finns här:
En nyhet i planen är ”flerartsförvaltning”, vilket innebär att det ska beaktas hur vargarna påverkar klövviltet. Målet är att ”bevara möjligheten till hållbar älgjakt i rovdjurstäta området”. Visserligen kan det bli färre älgar på jaktkvoten, men det räknas ändå med att kunna ha viss jakt på hjortdjur i vargtäta områden. Det är ett sätt att minska hur många vargar som dödas illegalt.
”Större tolerans mot varg”
– En större tolerans mot varg är ett centralt mål. Förvaltningsplanen är ett svar på frågor som gäller behovet att skydda arten och att hantera vargrelaterade sociala konflikter, säger Vesa Ruusila, ordförande i beredningsgruppen för förvaltningsplanen och chef för enheten för vilt och fiske vid jord- och skogsbruksministeriet.
I mars i år fanns det uppskattningsvis cirka 165-190 vargar i Finland. Det innebär att det kan dröja innan det blir licensjakt, eftersom varggolvet föreslås ligga på 25 föryngringar per år.
Utkastet till förvaltningsplanen som ska ut på remiss finns här:
Minst 25 vargföryngringar
Här är några av punkterna i förvaltningsplanen.
• Finland ska ha minst 25 vargkullar årligen. Med den svenska beräkningsmodellen motsvarar det cirka 250 vargar.
• Skador efter vargattacker mot hundar och andra tamdjur ska ersättas fullt ut, så snabbt som möjligt.
• Illegal vargjakt ska minskas med hjälp av en informationskampanj och ökad övervakning. Bland annat får naturbevakarna som jobbar för Forststyrelsen på statens mark utökade befogenheter. De bevakar redan en tredjedel av Finlands yta. De föreslås nu även få gå in på privata marker och göra brottsplatsundersökningar.
Möten om nya vargrevir
• När ett nytt vargrevir uppstår ska Finlands viltcentral, jaktvårdsföreningen, polisen och de centrala intressegrupperna ordna utbildningar och möten för att utbyta information. På mötena behandlas områdets vargläge, förebyggande av skador och myndigheternas roller.
• Naturresursinstitutet ska utreda möjligheterna att GPS-märka vargar. Det kan ge ett larmsystem för boskaps- och fårägare. Det kan i sin tur förebygga skador sommartid när djuren betar utomhus.
Orädda vargar skräms bort eller avlivas
• Snabba insatser mot problemvargar som upprepade gånger besöker gårdar. De ska skrämmas bort av specialjägare inom storviltsassistansen, eller avlivas efter polisbeslut.
• Polisen ska ta ställning om avlivning om vargen inte omedelbart lämnar gårdsplanen när den får syn på en människa. Det gäller även vargar som inte avlägsnar sig på en gång från tätorter, beter sig hotfullt mot människor eller attackerar kopplade hundar som rastas.
• I renskötselområdet ska vargarnas antal begränsas ”i syfte att förebygga mycket betydande skador”.
• De cirka 1 500 vilda skogsrenarna ska värnas. Det ska tas hänsyn till det samlade rovdjurstrycket från varg, björn och lo när det planeras vargjakt i renarnas områden.
Spårning av varghybrider
• Varghybrider ska identifieras med hjälp av DNA-prover och sedan skjutas. Flockar med vildhundar och korsningar mellan varg och hund finns vid gränsen mot Ryssland.
• De ska utredas hur vargspillning kan samlas in för att övervaka och stoppa att vargar inte sprider rabies eller dvärgbandmask.
Remissvaren ska vara inne senast den 30 augusti.
