Så här gick testet till
- Vi valde slumpvis ut 101 grillkorvar bland ett totalt utbud av många hundra till.
- Vi bjöd in medlemmar i JRF, alltså läsare, till trädgården vid JRF:s kansli, tillika Jakt & Jägares redaktion, en solig dag i augusti. Cirka 50 personer kom.
- Alla fick smaka så många sorter de orkade och därefter plocka ut sina fem absoluta favoriter, samt en korv som de helst skulle ha sluppit testa.
- Inga kändisar, inga experter – endast riktiga korvälskare deltog, i åldrarna 5 till 75.
- Smakupplevelse, munkänsla, konsistens och kryddning diskuterades livligt.
- Inköp av korv gjordes på rikstäckande dagligvarukedjorna ICA, Coop, Willys och Lidl.
Tack till: Svenska Viltbutiken i Trosa för lån av grill.
101 olika grillkorvar. Ett femtiotal hungriga testare. Och en grill som går så varm att Jägarnas Riksförbunds Jens Gustafsson, initiativtagare till hela tillställningen, efter en stund börjar fundera över livet efter detta.
– Om jag någon gång får förutsättningar att flytta till helvetet när jag dör så är det ungefär så här det kommer att kännas.
Han står fortfarande i tjocktröja framför grillen och svettas ymnigt.
Varför tar du inte av dig den?
– Nu är jag så svettig, så det är av respekt för alla andra.
Några meter bort ligger sjön och lockar. Ett dopp senare under dagen förefaller alltmer sannolikt. Men först ska 101 korvar grillas och portioneras ut till testarna. Logistiken är omfattande och temperaturen hög.
– Helvetet är en korvprovning på Saltsjögatan, konstaterar Jens och återgår till grillen.
Idéer ska genomföras
Idén är Jens, men chefredaktör Mattias Hansson har varit med och gjort verklighet av den.
– Hela världen är full av idéer. Men de enda idéer som verkligen är värda något är de som genomförs.
Och när Jakt & Jägare ändå skulle testa korv fanns ingen större anledning att vara återhållsam. 101 svenska grillkorvar, alla möjliga att hitta i vanliga svenska butiker, köptes in.
– Första året bör man gå ut lite blygsamt. Vi får se hur det blir nästa år, säger Mattias.
Varför just korv behöver knappast förklaras för en jägare.
– Få eller inga jägare har aldrig grillat en korv i skogen på lunchen under jakten eller efter jakten. Korvgrillningen är den ständiga nödmaten för oss jägare.
Tillbehören hålls därför medvetet enkla. Ketchup, senap och lite rostad lök finns till hands, men inga fantasifulla röror ska kunna rädda en dålig produkt.
– I dag är det korven som ska tala. Det är köttet, stoppningen, konsistensen, kryddningen och utseendet som avgör, säger Mattias.
Hundra procent seriöst
Runt borden börjar jakten på favoriterna. Korvbitar flyttas mellan tallrikar, nummer antecknas och betyg delas ut.
Ida Harringer är nybliven jägare och har tagit sig an uppgiften med föredömlig disciplin. När vi träffar henne har hon hunnit till nummer 26.
– Jag kör ett systematiskt upplägg. Hundra procent seriöst. Vi måste ge varje korv en ärlig chans.
Hittills leder nummer tre.
– Mycket god har jag skrivit här.
Och Ida är inte ensam. Ann-Christine Dantoft, från JRF:s valberedning, har också fastnat för trean.
– Jag är en stor korvälskare, så det här passar mig alldeles ypperligt.
Hon har hunnit med ett drygt 20-tal och redan hittat både högt och lågt.
– Det har varit kämpigt, men gott. Fast jag har faktiskt hittat några som jag verkligen hoppas att jag inte råkar köpa själv.
Även Therese Gustafsson pekar efter 30 provsmakningar ut nummer tre som sin favorit.
Något är uppenbarligen på gång med trean. Men än återstår många korvar. Väldigt många.

Per Eriksson tillhör dem som verkligen har gjort ett försök att gå på djupet i startfältet.
– Jag har gått igenom kanske 35–40. Sedan kroknade jag.
Det handlar förstås inte om hela korvar. Varje testbit är bara ett par centimeter. Men matematik är matematik.
– Det ackumuleras ju till en ganska stor mängd. Till slut kände jag att jag inte gjorde någon bra bedömning längre. Då var det lika bra att lägga av.
Efter ett tag uppstår dessutom ett annat fenomen.
– Det fanns ett stort segment där de smakade ungefär likadant. De var goda, men inte toppen.
Per är nybliven jägare och har ännu inte kommit ut på sin första riktiga jakt. Så länge tränar han flitigt på skjutbanan.
Och korvtestet kan betraktas som förberedande forskning inför den dag han får sitt första jaktpass.
Fuskade lite
JRF:s stabschef Johan Åman har siktet inställt betydligt högre.
Planen?
– Hundraen.
Och?
– Ska jag vara ärlig – säg inte det här till någon – men jag fuskade lite mellan 85 och 91.
Varför?
– Jag såg på dem att de inte var något att ha.
Vetenskapligheten i just den bedömningsmetoden kan möjligen diskuteras.
Däremot har han hittat en klar favorit.
– Nummer 19. Den var outstanding.
Testet ger också Johan en oväntad insikt om de egna smaklökarna. Efter att en jämtlänning bredvid honom har identifierat ren i några av korvarna inser stabschefen att dessa har fått genomgående dåliga betyg.
– Uppenbarligen gillar inte jag ren i korv.
Naturlig samlingspunkt
För Peter Bäckman, distriktsordförande i JRF Stockholm, är korven betydligt mer än snabb energi.
– Jag är ett stort fan av att grilla korv tillsammans med andra jägare.
Drömkorven ska gärna vara kryddig. Men minst lika viktigt är vad som händer medan den äts.
– Det ska finnas tillräckligt mycket korv för att man ska hinna prata emellan och inte bara rasa igenom maten. Sällskapet och diskussionen är jätteviktiga.
Det är kanske där korvens särställning i jakten finns. Den kräver nästan ingenting, men skapar samtidigt en naturlig samlingspunkt.
– Korv är ett sätt att umgås. Det handlar inte bara om jakten. Man kan sitta och grilla med ett kompisgäng någon kväll och dricka en öl också.
”Sveriges största ätare”
Bredvid står Peters son Thomas Bäckman, som av Jens Gustafsson presenteras som ”Sveriges största ätare”.
Peter invänder inte.
– Vi har satt hänglås på både kylskåp och frys hemma. Han har inte bott hemma på 15 år, men han kallar det fortfarande ”vår frys”.
Familjens smeknamn på sonen är Thomas Proppmätt.
Thomas själv tar anklagelserna med ro. I hans jaktlag är korvgrillningen närmast obligatorisk.
– Vi brukar samlas runt elva, halv tolv och grilla tillsammans. Det blir korv i princip varje gång.
Och maten behövs.
– När det blir klockan tolv blir man lite trött annars. För min del är det klart bättre att äta.

Alla är däremot inte övertygade om att själva passet är rätt plats för korvgrillning.
En av testarna, Anders ”Bubben” Nilsson, grillar gärna tillsammans med jaktlaget efter jakten i Norrland. På passet har han andra prioriteringar.
– Det absolut viktigaste är att vara tyst. Det finns inget viktigare.
Han berättar om en jaktkamrat som hade för vana att slå i bildörrar, prata i radion och föra allmänt oväsen. Bubben började medvetet välja pass i närheten av honom – och satt själv alldeles tyst.
Det fungerade.
Vilt som stördes av jaktkamraten kom i stället förbi Bubben.
– Det visar vikten av att faktiskt hålla käften på passet.
Jaktkamraten blev, kort sagt, ett ofrivilligt enmansdrev.
Grillar gärna i skogen
Lasse däremot grillar gärna i skogen och har löst logistiken permanent.
– Jag har gjort en vedhög på ett ställe där jag brukar stanna och rasta. Jag gör upp eld och väntar in glöden.
Ulf, som står bredvid, tänker annorlunda.
– Jag grillar inte när jag sitter på pass. Då sitter man med spänning och väntar på att det ska komma någonting.
Inte ens efter tre timmar när det enda som har visat sig är en koltrast?
– Då har man kaffe och en liten macka.
Jakt & Jägares stora macktest får alltså bli ett senare projekt.
Bara halva upplevelsen
Oskar Fredrik Jonsson tycker å sin sida att korven bara är halva upplevelsen.
– Det är ju tillbehören som gör det.
Bostongurka, räksallad, senap, ketchup och gärna mos ska det vara. Allt kan med fördel lindas in i något.
Lösningen är tortillabröd.
– Jag har mer och mer gått över till tortilla. De är väldigt förlåtande om de är lite färska. Och så får man in mycket sås, rostad lök, bostongurka, räksallad och allting.
För en hundförare har korven dessutom en uppenbar fördel: maten måste gå snabbt att äta när tillfälle ges.
– Jag är oftast och letar efter någon hund när det är samling. Då får man trycka i sig något när man får chansen. Korv är smidigt att ha med sig.
Tydlig uppfattning
Patrik Nordmark har en tydlig uppfattning om vad han söker bland de 101 kandidaterna.
Nummer tio ligger bra till.
– Den var smakrik, snygg och hade god konsistens. Lite mild kanske, men det behöver inte vara så mycket drag.
Någon extrem hetta är han inte ute efter.
– Jag är inte en sådan som vill att det ska brinna i munnen. Det ska hellre vara mycket kryddor och mustigt.
När Patrik jagar är korvlogistiken dessutom betydligt bekvämare än för genomsnittsjägaren.
– Vi är bortskämda. Vi har ofta husbil med oss och då kan man dra ut en stor grill.
Frågan får svar
Någonstans under dagen börjar den ursprungliga frågan få ett svar.
Hur mycket korv kan egentligen en jägare äta?
Kanske inte riktigt hur mycket som helst.
För 101 grillkorvar visar sig vara en formidabel motståndare även när korvarna serveras i småbitar. Några testare arbetar metodiskt vidare genom nummerserien. Andra ger upp när magen eller smaklökarna säger ifrån. Favoriter upptäcks, bottennapp döms ut och runt borden jämförs anteckningar och argument.
Och vid grillen fortsätter Jens Gustafsson att svettas.
Till slut återstår bara den viktiga frågan: Vilken av de 101 korvarna är egentligen Sveriges bästa grillkorv 2026?
Svaret ser du nedan.

Några kommentarer från formulären
”Många korvar. Svårt till slut att veta vilken som är bäst, många var bra.”
”Väldigt trevligt arrangemang!”
”Varför inte varje tisdag?”
”Tyckte alla var goda.”
”Sämst: korv nummer 18 – smakar som majsbomb.”
”Kul initiativ! Generellt var de första korvarna man provade godast.”
”Gillar inte gryniga korvar. Isterband är gott, men inte som grillat.”
”65 (Scan Hot Dog?) konkurrerar som sämst. Kul initiativ och bra väder.”
”Korv är gott! Och att det finns så många. Jag startade testet seriöst men det stora antalet gjorde det omöjligt att gå tillbaka till mina ’+’ för att rangordna. Kul i alla fall!”
”Så kul att prova korv, kunde (orkade) inte prova alla.”
”Bra korvar över lag.”
”Äntligen ett test av vurre!”
”18 & 19, isterband var goda men borde ha en egen klass.”
”Allt går ner!”
Svenskar och korv
41 om året
Så många korvar äter genomsnittssvensken. Det är färre än tidigare: 2024 var siffran 47 och 2022–2023 låg den på 49.
96 procent äter korv
Nästan alla svenskar äter korv. 36 procent uppger att korv står på luncheller middagsbordet minst en gång i veckan.
Grillat vinner stort
74 procent föredrar grillad korv framför kokt. Bara 22 procent väljer hellre kokt.
Falukorven är favoriten
I Korvrapporten 2026 ser topplistan ut så här:
1. Falukorv – 41 %
2. Chorizo – 25 %
3. Salami – 25 %
4. Vanlig grillkorv – 25 %
5. Varmkorv/wienerkorv – 24 %
Men grillkorven toppar också
I en annan stor undersökning, Korvkartan 2025, är vanlig grillkorv svenskarnas favorit med 49 procent, före chorizo på 41 procent och kokt korv/wienerkorv på 38 procent. Skillnaden beror bland annat på hur frågorna och svarsalternativen har utformats.
Senap på toppen
Senap är svenskarnas populäraste korvtillbehör. Därefter kommer ketchup och rostad lök.
Källor: Korvrapporten 2026, Demskop/Svenskmärkning samt Korvkartan 2025, Kantar Media/Circle K.
Visste du att …
… vi eldar upp 22 000 ton grillkol och briketter om året? Det motsvarar omkring nio miljoner påsar. Uppskattningen kommer från Miljömärkning Sverige.
… Gävleborg är Sveriges korvtätaste län? Där äter invånarna i genomsnitt 53 korvar per person och år, mot rikssnittets 41.
… männen i Västerbotten sticker ut rejält? De uppger att de äter hela 72 korvar om året.
… vegetarisk korv ökar? Andelen som anger vegokorv som en favorit ökade från 7 till 10 procent mellan 2024 och 2025.
… vanligt korvbröd fortfarande regerar? Därefter äter svenskarna helst sin korv med mos, pasta eller pommes frites.