Att älgjakt och förvaltning debatteras i jaktpressen är givet, men under den senaste veckan har den sviktande älgstammen varit ett hett ämne även i dagspress och etermedia. Att det råder oro och stort missnöje i alla led är uppenbart.
Finns det någon lösning?
– JRF har alltid hävdat att en lokal förvaltning är det enda alternativet. Det går inte att bygga en fungerande älgförvaltning på genomsnittliga siffror som grundar sig på enorma markinnehav. Det blir fel, säger Solveig Larsson, ordförande i JRF.
– Det är de lokala markägarna och jägarna som har bäst kännedom om sin älgstam och kan förvalta den bäst.
Hur lokalt?
– Väldigt lokalt, by och jaktlagsområden. Istället för att beräkna avskjutning med en miljon hektar som utgångspunkt bör det handla om beslut som utgår från betydligt mindre områden. De markägare som ingår i ett älgskötselområde besitter ju tillsammans med jaktlagen den bästa kunskapen om hur stort uttag deras älgstam tål.
Rovdjuren glöms bort
– På vissa håll har man dessutom ett mycket högt rovdjurstryck som inte beaktas i den genomsnittliga beräkningen medan de lokala jägarna vet exakt vad som gäller, säger Solveig och fortsätter:
– Det finns även stora ekonomiska fördelar med en enklare och lokal förvaltning där besluten tas av markägare och jägare. Inga andra.
Frågan är stor och komplex och har fler ingredienser än för hög avskjutning, för många rovdjur och för stort inflytande från de stora skogsbolagen.
Älgen drivs norrut
– Idag ställer samhället helt nya krav på skogsbruket ska skötas. Det kommer handla mer om kontinuitetsskogsbruk istället för det som är vanligt nu, slutavverkningar med ljusa hyggen som gynnar tall och sly. Mörkare blandskogar kommer att missgynna älgen.
– Klimatförändringen driver även älgen norrut. Det måste vi också ha med oss i inför framtidens älgförvaltning, avslutar Solveig Larsson.
