Regeringen har uppdragit åt Naturvårdsverket, NVV, att utreda vilka kostnader och vilken tidsåtgång som krävs för att minska antalet vargar till 170. NVV i sin tur har ställt ett antal frågor till landets länsstyrelser. Den 15 mars ska NVV redovisa uppdraget till regeringen.
Skyhög kostnadsökning
121 600 000 kronor. Så stora kan de ökade kostnaderna bli, enligt länsstyrelsernas beräkningar.
Men det är inte hela sanningen – det är långt ifrån alla länsstyrelser som har svarat med reda kostnadsberäkningar: av de sex frågorna, som vi räknar upp nedan, till 20 länsstyrelser kunde NVV maximalt vänta sig 120 svar. Så är dock inte fallet – det är endast i 63 av de inkomna svaren som en summa nämns för beräknade kostnader. I drygt hälften av de önskade svaren således.
Genetiskt viktiga flyttas
Det är genetiken som ställer till det. På många håll i landets vargpopulationer råder kraftig inavel. Därför måste man, som man tidigare har gjort i till exempel reviret Tiveden i Örebro län, flytta ”genetiskt viktiga” vargar från områden där djuren har ”friskt dna” till områden där variationen på dna är liten, så att djuren kan föröka sig.
Samtidigt måste man också ha stenkoll på varje enskild individ. Är det en genetiskt viktig varg eller inte? Det gäller alltså att ha vetskap om varje varg på dna-nivå och sedan följa i princip varje steg den tar. En vargförvaltning som skiljer sig väldig mycket från den nuvarande.
Extremt kort svarstid
Den 28 november 2024 gav därför regeringen i uppdrag till NVV att utreda hur mycket det kommer att kosta och hur lång tid det kan ta att växla upp verksamheten för att ta sig an denna helt nya typ av vargförvaltning.
NVV i sin tur mejlade den 19 december 2024, tre veckor efter regeringens begäran, sex komplicerade frågor till samtliga länsstyrelser (utom vargfria Gotland). Frågorna skulle besvaras senast den 17 januari 2025. Länsstyrelserna hade alltså 15 arbetsdagar på sig att svara. Flera medarbetare var dessutom lediga kring jul, nyår och trettondagen och det var ovanligt många klämdagar kring helgerna. ”GOD JUL och GOTT NYTT ÅR” avslutar handläggaren på NVV mejlet.
Det här är vad NVV skriver till länsstyrelserna:
Naturvårdsverket önskar att Länsstyrelserna gör en uppskattning av eventuella kostnadsökningar enligt nedan. Vi skulle också vilja att ni gör en uppskattning av hur lång tid det skulle ta att eventuellt skala upp fältverksamhet och administration enligt nedan:
• Hitta och provta alla individer i reviren.
• Samla förvaltningsprover året om.
• Ökad närvaro i områden med genetiskt viktiga individer.
• Kostnader för åtgärder att förebygga skador på tamdjur i områden med genetiskt viktiga individer.
• Ser länsstyrelsen några ökade kostnader vid skydds- och licensjakt vid en sänkning av referensvärdet? Ex ökat antal besiktningspersoner, ökad handläggning, ökad information i skadedrabbade områden.
Dessutom vill Naturvårdsverket ha ”en ungefärlig kostnadsberäkning för åtgärder med koppling till flytt av varg”, den kanske mest svårberäknade och kostsamma åtgärden.
Gissningar, grova uppskattningar
Jakt & Jägare har tagit del av samtliga 20 länsstyrelsers svar till Naturvårdsverket. Och det är inga småsummor som under stor tidspress och grova gissningar presenteras.
Förutsättningarna i de olika länen skiljer sig självklart markant åt, beroende på hur många vargrevir det finns – om det ens finns stationär varg. I de norra länen ska det som bekant inte finnas varg, så där blir gissningarna ännu vildare, ”kommer det vandringsvargar? I så fall – hur många?”
I nästa artikel i denna granskning går vi in mer i detalj på vad de olika länsstyrelserna har svarat.
