Jägarna är samhällets känselspröt

För honom är jägarna både viltvårdare och en del av samhällets praktiska beredskap – människor som inte bara vistas i naturen, utan också ser när något håller på att förändras.

”Jägarna är ju en väldigt fin, gammal folkrörelse”, säger han och pekar på den höga acceptansen för jakt i Sverige. Att en liten del av befolkningen jagar medan en stor majoritet uppskattar eller accepterar jakten ser han som ett kvitto på att jägarkåren i huvudsak har förvaltat sitt förtroende väl.

Men han vill inte reducera jakten till kött, eftersök och reglering av viltstammar. Jägaren kan uppskatta jakten och samtidigt vara en ansvarsfull viltvårdare. För Kronståhl finns ingen motsättning mellan nöjet och nyttan. Det ena utesluter inte det andra.

De yttersta tentaklerna

Särskilt betydelsefull är jägarnas närvaro ute i markerna. De upptäcker förändringar i viltstammar, hittar sjuka och döda djur och slår larm när balansen rubbas. ”Vi är ju de yttersta tentaklerna i systemet”, säger Kronståhl. Han nämner rapporterna till Statens veterinärmedicinska anstalt, inventeringarna och bekämpningen av den afrikanska svinpesten som exempel. Att Sverige lyckades så väl med smittan var enligt honom till mycket stor del jägarnas förtjänst.

När samtalet går över till vem som ska bestämma över jakten blir svaren mindre ideologiska än praktiska. Kronståhl vill lägga förvaltningen så nära de berörda områdena som möjligt, med länsstyrelser, viltförvaltningsdelegationer och lokala grupper i viktiga roller. Samtidigt ser han behov av nationellt ansvar när arter är hotade eller när viltstammar orsakar problem över större områden. För honom handlar det inte om att välja mellan statligt och lokalt, utan om att placera varje beslut på den nivå där det fungerar bäst.

Samma handfasta syn märks i vildsvinsfrågan. Kronståhl är tveksam till traditionella skottpengar, där ersättningen knyts till själva dödandet. Han vill hellre öka värdet på köttet och få in mer vildsvin i offentliga kök. Om kommuner köper köttet till skolor och äldreboenden får jägarna ett starkare skäl att lägga den tid som krävs för att fälla, ta hand om och leverera djuren. Då minskar stammen samtidigt som en värdefull livsmedelsresurs används.

Skyddsjakten måste fungera

I vargfrågan är hans tydligaste besked att skyddsjakten måste fungera innan skadorna har blivit omfattande. Djurägare ska inte behöva invänta flera angrepp från samma varg. Socialdemokraterna vill därför se en rimlig skyddsjakt på eget initiativ som kan verkställas tidigare när tamdjur eller hundar hotas.

Även licensjakten måste bli mer förutsägbar. Överklaganderätten är en demokratisk princip som Kronståhl vill behålla, men det bör krävas en verklig koppling till beslutet eller det berörda området. ”Det kan inte bara räcka med att starta en Facebookgrupp”, säger han. Besluten måste dessutom fattas så tidigt att överklaganden hinner prövas utan att jaktstarten skjuts upp.

Tveksam till ny jaktmyndighet

När en ny jakt- och viltvårdsmyndighet kommer på tal är han positiv till en samlad kompetens, men tveksam till att bygga en helt ny organisation. En särskild viltvårdsenhet inom Naturvårdsverket skulle enligt honom kunna ge frågorna fullt fokus till lägre kostnad. Vapenlicenserna vill han behålla hos Polisen, eftersom myndigheten ändå ansvarar för lämplighetskontrollerna.

Kronståhls jaktpolitik drivs därmed mindre av viljan att rita om myndighetskartan och mer av att få systemen att fungera. Jägarnas kunskap ska tas till vara, besluten fattas nära verkligheten och problemen lösas innan de hunnit växa sig stora.

Snabbfakta

• Jägarna är en samhällsresurs
  Jägarkåren är en folkrörelse som vårdar viltet, upptäcker förändringar i naturen och gör viktiga insatser vid bland annat smittutbrott.
• Skyddsjakten på varg ska fungera
  Djurägare och jägare ska kunna ingripa tidigare när vargar hotar tamdjur eller hundar. Beslutad licensjakt ska kunna starta på utsatt datum.
• Praktiska lösningar före nya organisationer
  Socialdemokraterna vill samla kompetensen kring viltfrågorna, men Kronståhl ser hellre en särskild enhet inom Naturvårdsverket än en ny myndighet.