I juli förra året kom förslaget om jaktmedel från Naturvårdsverket.
Jakt & Jägare rapporterade om det här:
Naturvårdsverket ville bland annat införa ett förbud mot att vid jakt använda hagelvapen med ”vik- eller fällbar kolv eller kolv av teleskopisk typ eller en kolv som kan avlägsnas utan användning av verktyg”. Det kunde till exempel innebära att take down-modellen Benelli Vinci skulle bli en förbjuden halvautomat för hagel.
Naturvårdsverket ville också införa en begränsning av tillåten mynningsenergi till 10 KJ. Det skulle innebära att det inte längre skulle vara tillåtet att jaga med vapen i ”elefantstudsarkalibrar” som .460 Weatherby eller .600 NE.
Förbud mot fällbar kolv på hagelvapen
Det är exempel på förbud som slopats efter remissomgången om det ursprungliga förslaget. Kvar är dock ett förbud mot fällbar kolv på hagelvapen.
Det framgick vid en hearing i förra veckan hos Naturvårdsverket. Bland andra jägarorganisationerna var inbjudna att diskutera det reviderade förslaget. Från Jägarnas Riksförbund, JRF, deltog riksviltvårdskonsulenten Jens Gustafsson.
Han tycker det är tråkigt att verket inte kom till skott med att tillåta bågjakt. Förslaget mötte hård kritik från jaktfientliga aktörer, trots att proven från hägn visat att pilarna var mycket effektiva för att fälla hjortar och undvika skadskjutningar.
Borde ha tillåtit bågjakt
– Det var ett väl underbyggt förslag med en grundlig konsekvensbeskrivning baserad på fakta. Verket borde därför ha kunnat fatta ett beslut om att tillåta bågjakt. Beskedet blev dock att synpunkter har gjort att det blir ett varv till för att undersöka ytterligare och återkomma senare i ett separat ärende, säger Jens Gustafsson.
Det är SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, som ombetts att utreda bågjakt.
Jens Gustafsson tycker att det nya förslaget fortfarande är ”stelbent och teknikfientligt” och kan ge onödiga restriktioner för vad som gäller med olika jaktvapen.
Öppna riktmedel för gevär?
– Enligt verket får de bara göra listor på vad som är tillåtet. Effekten blir att det inte gått att göra kompletta listor med tillbehör med flera konstigheter som följd. Det blir onödig osäkerhet om vad som får användas, säger Jens Gustafsson.
– När det gäller kulgevär går det till exempel att fråga sig om löstagbara kolvkamshöjare, patronhållare eller öppna riktmedel får användas eftersom de saknas på listan. Det vore bättre att stryka hela den paragrafen med listan på vad kulgevär får vara försedda med, kommenterar riksviltvårdskonsulenten.
Lika illa blir det med listan på vad hagelgevär får användas med. Till exempel är varken öppna riktmedel, mynningsbroms eller kikarsikten med på listan för hagelbössor. Benstöd på hagelvapen eller kombibössor verkar inte heller bli tillåtet.
Bör kunna ha kikarsikte på hagelvapen
– Det är helt oförståeligt. Till exempel kan ett lågförstorande kikarsikte på ett hagelgevär vara bra för vakjakt på räv och definitivt om det skjuts med slug, förklarar Jens Gustafsson.
Men samtidigt finns det några bra inslag om jakt på rådjur med hagelvapen.
– Det är positivt att det ska bli tillåtet att ha smygjakt på rådjur med hagel och att rådjur ska kunna få fällas med slug.
Fel om hagelladdning
Andra synpunkter från JRF är att det är fel reglera patroner i kaliber 12/76 till minst 50 gram hagelladdning.
– Det är kontraproduktivt och leder att varje hagel får en lägre anslagsenergi, vilket ger minskad effektivitet, konstaterar Jens Gustafsson.
Endast repeterstudsare eller enkelskottskulgevär får ha fällbar kolv. Det finns dock inga skäl att förbjuda fäll- eller vikbara kolvar för kombigevär och även denna paragraf bör slopas helt, anser JRF.
Värnar om grytpistoler
Förbundet är även emot att förbjuda enhandsvapen med enkelskottsmekanism för jakt, typ grytpistoler.
JRF har även invändningar med listan med vilka arter som får fällas med hagelskott. Av någon anledning saknas mindre fågelarter, som bläsand, kricka och morkulla på den listan.
Efter de synpunkter som kom fram på hearingen i förra veckan väntas Naturvårdsverket komma med beslutet om nya föreskrifter till hösten. Innan föreskrifterna träder i kraft ska de dock först sändas till EU-kommissionen för att notifieras, så att även medlemsstaterna ska kunna reagera på nyordningen.
