Älgbetesinventeringen Äbin
Varje år sedan 2016 presenterar Skogsstyrelsen den nationella älgbetesinventeringen, Äbin, som visar omfattningen av betesskador på tall orsakad av främst älg men även andra vilda hjortdjur. Inventeringen utförs i fält på slumpmässigt utvalda rutor runt om i landet. Varje år inventeras cirka 45 000 provytor i cirka 12 500 ungskogar nationellt. Inventeringen baseras på en kvalitetssäkrad statistisk metod som beräknar hur många av träden inom ett inventeringsområde som skadats av hjortdjur. Inventeringen görs på våren, strax före lövsprickning. Resultatet från inventeringen ska i första hand användas som ett underlag för beslut i älgförvaltningsgrupperna om hur stor avskjutningen ska vara under älgjakten.
Källa: Skogsstyrelsen
Det är en tydlig minskning från förra årets tolv procent, visar Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering, Äbin, som omfattar nära 50 000 provytor över hela landet, meddelar Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande i dag.
Minskningen syns tydligast i Götaland och södra Norrland. I södra Norrland – Västernorrland, Jämtland och Gävleborg – är skadenivån nere på åtta procent, den lägsta sedan mätningarna i nuvarande form startade 2016. Även i norra Norrland ligger skadorna på rekordlåga tio procent, men det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott.
– Färre skador är glädjande och visar att det långsiktiga arbetet för att få balans mellan viltstammen och tillgången på mat börjar ge resultat. Men det går långsamt och många älgförvaltningsområden ligger fortfarande för högt, säger Lennart Svensson, nationell skadesamordnare på Skogsstyrelsen.
Få områden inom målet
På nationell nivå ligger skadorna i de flesta älgförvaltningsområden mellan fem och tjugo procent. Endast sex områden i landet når målet om maximalt fem procent skador.
Tallen är särskilt utsatt eftersom den är favoritföda för älg, rådjur och andra hjortdjur. För att minska betesskadorna arbetar man bland annat för att öka andelen tall i skogen. Resultaten visar dock att bara en tredjedel av områdena når målet om tall på 80 procent av de magra markerna där tallen är det naturliga valet. På marker där både tall och gran trivs är siffrorna bättre – två tredjedelar når målet om minst 25 procent tall.
Variation ger starkare skog
Skogsstyrelsen betonar att fler tallplantor och mer lövträd gynnar både viltet och skogens motståndskraft mot stormar, torka och skadeinsekter.
Resultaten för Götaland presenterades i maj, för Svealand i juni och för Norrland nu i augusti. Statistiken bygger på årliga mätningar för länsnivå och på treårsmedel för enskilda älgförvaltningsområden.
På det webbinarium där rapporten presenterades ville inte företrädare för Skogsstyrelsen spekulera i varför skador på skogen av klövvilt, specifikt i norra Norrland minskar. Men framhöll ändå möjliga faktorer såsom ökning av tall, minskad älgstam och mild vinter.
Utrymme för större älgstam
Mikael Hultnäs, riksviltvårdskonsulent hos Jägarnas Riksförbund kommenterar rapporten:
– Det är positivt att många resultat går åt rätt håll. Fler och fler älgförvaltningsområden klarar de skogliga målen. Då finns det sannolikt utrymme för att öka älgstammen.
– Vill man öka andelen RASE (rönn, asp, sälg och ek) i skogen så skulle sannolikt ändrade skötselmetoder med fokus just på ökade RASE-arter ge bättre resultat, säger Hultnäs till Jakt & Jägare.
