I slutbetänkandet En ny viltförvaltningslagstiftning föreslås att all reglering av jakt och viltvård samlas i en ny lag och en ny förordning, med modernare språk och en mer enhetlig struktur. Dagens lagstiftning bygger till stora delar på regler från 1930-talet och bedöms vara svåröverskådlig både för jägare och myndigheter.
Jakten skrivs in tydligare i lagen
Utredningen föreslår att viltförvaltningens syfte ska anges direkt i lag. Förvaltningen ska enligt förslaget både bevara viltstammarna, främja ett hållbart brukande av vilt som resurs och samtidigt begränsa skador och olägenheter som vilt orsakar. Dessa mål kan ibland stå i konflikt med varandra, men ska enligt utredningen balanseras i beslutsfattandet.
Centrala begrepp som jakt, vilt, avlivning och olika jaktformer föreslås få tydliga lagdefinitioner, i syfte att minska tolkningsproblem och rättsosäkerhet.
Fler beslut flyttas från lag till förordning
En viktig förändring är att fler detaljerade regler föreslås hanteras i förordning eller genom myndighetsföreskrifter, i stället för direkt i lag. Det ska göra regelverket mer flexibelt och lättare att anpassa över tid, utan att riksdagen behöver fatta beslut om varje ändring.
Utredningen föreslår också att flera närliggande förordningar – bland annat om rovdjursförvaltning och viltförvaltningsdelegationer – förs in i den nya viltförvaltningslagstiftningen för att samla reglerna.
Förändringar i rovdjursförvaltningen
I betänkandet föreslås bland annat nya bestämmelser om populationsreglerande jakt på varg, efter att vargens skyddsstatus i EU:s art- och habitatdirektiv ändrats 2025. Förslaget ska enligt utredningen ge större handlingsutrymme i förvaltningen, samtidigt som EU-rätten fortsatt ska följas.
Nu går förslagen på remiss
Slutbetänkandet överlämnades till regeringen i januari 2026 och skickas nu på remiss. Därefter tar regeringen ställning till om – och i vilken form – förslagen ska läggas fram till riksdagen.
Om förslagen genomförs innebär det den största omdaningen av svensk jaktlagstiftning på flera decennier.
En rejäl avdammning
Jägarnas Riksförbunds ordförande Solveig Larsson har suttit med i utredningen och säger så här om resultatet:
– Det var ett bra resonemang och roligt arbete att vara med i utredningen. Sverige hade en jaktlagstiftning nästan på felaktig grund, kan man säga. Delar av lagen är från 1930-talet, och när Sverige förde in direktiv från EU:s art- och habitdirektiv krockade det med lagen. Ibland direkt motsägande.
Förslaget innebär enligt Larsson en djupgående modernisering.
Enklare och lättare
– Det blir bättre struktur och lättare för vanliga jägare och andra medborgare att förstå lagtexterna.
Som exempel nämner hon förslaget om att jaktledarens roll vid älgjakt nu ska bli tydligare i lagen:
– Det blir en stor avdammning av jaktlagsreglerna. Jaktledarens roll har varit diffust beskriven tidigare, nu blir den mer synlig i lagstiftningen. En annan sak är lättnader för rullstolsbundna att kunna jaga med motorfordon, det minskar diskrimineringen. Nu önskar jag att regeringen äntligen ser till terrängkörningslagen också.
Bra för oss jägare
På det hela, säger Solveig Larsson, blir det bättre struktur och lättare att förstå. Det är rejält slipat i hörnorna och i princip en ny grund som underlättar att se helheten, menar hon.
– Brukandet av vilt är centralt. Bruka, bevara och begränsa skador orsakade av vilt. Det känns som en bra lagstiftning för oss jägare som gör jobbet – och samtidigt får nöje av det.
Läs hela utredningen här.
